Weronika

Eller veckans-månadens eller kanske årets snarare..

I brist på tid att skriva när jag vill skriva, och i brist på en dator nu (tydligen har min hårddisk kraschat..........) så får det bli lite sporadiskt (som alltid iofs) uppdaterande. Och ämnet om det som finns till hands. Eftersom jag är hos mamma och pappa och eftersom jag av någon anledning (förmodligen att jag glömt packa med mig när jag åkt hem hit förut) har köpt trosor på coop här ett antal gånger så får det bli dagens tips helt enkelt. Av den enkla anledningen att jag har hittat världens bästa trosor. Så ja, hela inlägget handlar om dessa trosor.

 

När en är en sådan som ofta har tighta jeans, eller rör sig mycket/tränar och får rysningar av tanken på stringtrosor (som dock var det enda en bar i tonåren.. förmodligen för att de ju i vissa fall (exempelvis ovanstående) är praktiska, fast framförallt för att det var "inne") för att de är så jäkla fula, så måste man försöka hitta ett alternativ som håller. Det vill säga som inte ger trosstreck på rumpan eller åker upp/in/ner när en försöker röra på sig eller på annat sätt är fel. Och det har jag alltså nu sedan någon månad gjort i dessa invisible-hipstertrosor från Pierre Robert. Jag som aldrig klarat av att ha vanliga hipsters liksom.

 

Jag har tidigare köpt de vanliga hipstertrosorna från Pierre Robert vilka också är jättebra, men där finns risken för rumpstreck om en rör sig mycket. Så hittade jag de nya som heter invisible för en månad sen och igår köpte jag två par till. De är byggda så att de inte ger streck även om de sitter en bit upp på rumpan - de är tunna och superstretchiga, men ändå så att de känns ordentliga och inte sladdriga. Helt enkelt skitbra. Lite dyrare dock - men mycket bättre på samma gång. Bästa trosorna - vare sig en ska träna eller ha något plagg på sig som inte ska pajja av kanter och streck. TIPS.

Jag tror att det får bli en liten tradition/vana, det här att sticka ut och jogga tidigt en helgmorgon, efter kaffe och kanske någon serie (imorse var det första avsnittet av American horror story s3 - fast jag vet inte om jag pallar; ihopsydda ögon och uppfläkta ansikten hos kvidande människor kanske jag börjar bli för vek för), det känns liksom som en bra start på en helgdag.

 

Rundan gick rätt segt efter 6-dagars tung arbetsvecka (inventering igår) och efter en 5-kmjogg då jag drog med mig en rastlös vovve igår kväll - och på det kasst "mat"intag - läs mackor på jobbet, fikabröd, och massa godis även. men ändå givande kan jag tycka.

 

Med fin frost som täckt allt, höstfärger, fallande löv och frisk luft (som jag trodde skulle vara mer aggressiv på mina luftrör som fortfarande kämpar med förkylningen - som varat tre veckor nu! - men nej) ger joggturen ju annat positivt än bara att en måste haka upp sig på prestationsambition. Jag får helt enkelt lägga ner det här tänket att jag  måste försöka orka mer och mer. Bara göra det som jag kan och känner för - och vara nöjd med det! ... Lättare sagt än gjort kanske..

 

Dagen får vigas till lite mer serier, städning, ett par matlagningar inför veckan, kanske yoga och sånt där trevligt. Imorgon är det ju jobbdags igen...............................

Ja, det är så bra med tidiga mornar ibland. Speciellt de som är fint guldgula på flera sätt.

 

Måste tipsa om detta gooda.. Rödbetsrårakor med tillbehör. Jätteenkelt och gott och nyttigt. Har tänkt göra det länge nu och fick idag äntligen tummen ur.

Ingredienser till rårakorna är inget annat än 300 g potatis och 600 g rödbetor, plus salt, peppar och olja till stekning.. Skala alla runda saker och riv dem. Blanda ihop dem i en bunke och salta och peppra lite lagom. Hetta upp olja i en stekpanna och ta små högar av rotsakerna som placeras i stekpannan och plattas till med en stekspade. Stek ca 2 minuter (eller lite längre - så att de får fin färg) på vardera sida i medelvärme i pannan.

 

Tillbehör här hemma blev smetana, hackad rödlök, finkornig rom och kallrökt lax. Väldigt väldigt gott. Rårakorna var dock rätt svåra att vända eftersom det är dåligt med något som binder ihop det hela (rödbetor har inte mycket stärkelse) vilket gjorde dem något mindre vackra.. Nästa gång tror jag att det får bli 50/50 av vardera.. eller kanske ett ägg. Får testa créme fraiche med pepparrot plus lax till också - kan bli en hit. Eller kanske tillbehöret som finns i detta recept, varifrån jag även fick receptet till själva rårakorna.

 

Har haft en precis sådan helg som jag längtat efter och behövde. Trotsat det segdragna viruset och joggat både lördag (med travande hund och cyklande Björn som sällskap) och söndag (ensammen) morgon, storstädat hemmet, fått bort tvättberget, tagit långa bad, lagat och bakat goda grejer, shoppat lite och storhandlat, spelat wii, gått långpromenad, ätit godis, sett menlös men avslappnande film och så vidare.

 

Tror dock att jag fått för mycket av det goda då jag idag, alldeles innan vi åt (lchf-tacopizza och "nyttig" morotsbananmuffin efter) fick ont i magen - precis på samma sätt som jag ofta fick förr.. innan jag visste om min magsjukdom och definitivt innan jag lade av med mjölintag och sånt kontinuerligt (alltså till vardags). Det blev bara värre men vi tog oss ut på en runda runt flatensjön, vilken var helt otroligt fin. Hösten är verkligen i sitt esse nu, och på något sätt lyfter den milda temperaturen upp den ytterligare några snäpp. Blev dock tvungen att slänga mig i soffan och här har jag stannat. Främst kanske för att magontet knappt känns när jag ligger ner. Det liksom svider/känns inflammerat (inuti) i övre magtrakten och spänner ut och runt till ryggen i samma höjd. Alltid samma sak, och jag undrar om det är något särskilt som gör att det blir så?

 

Ligger nog kvar ett tag och gluttar på Macahans (finfin serie från 70-talet) tills det är dags att göra en långkokköttfärssås. Björn är insnöad på dessa långkok nu när vi har vår la cuisine här och äntligen kan använda den. Och ja - jag som inte alls diggat köttgrytor så värst i mitt liv måste erkänna att detta är något alldeles extra - i alla fall när man gör dem själv och kan lägga upp en smak som passar en bra. Och köttet blir extremt mycket bättre, helt klart. Till och med köttfärssåsen får ju x antal fler dimensioner i sig efter att ha puttrat två timmar, istället för 15 minuter.

 

Tack gode gu för att det är fredag! Sitta i soffan med tacos och en glass i magen och några avsnitt av bra serier framför sig. Hurra hurra.

 

Känns som att dygnet helt kretsar kring jobb - men jag antar att det blir så när en jobbar heltid, dagtid, och tiden till annat (detta tex!) finns inte så mycket. Jag riktar ju mina inlägg här främst mot min träning - vilken varit obefintlig nästintill sedan lidingöloppet. Fick måndagen efter loppet ont i halsen, vilket suttit kvar sedan dess! Alltså snart två veckor nu. Senaste veckan har en liten hosta och en hel del snor utvecklats också, plus att jag haft en hel del näsblod från och till.. men mår i övrigt bra liksom. Alltså så bra så att jag orkar med vardagen med jobbet och sånt. Segdragen förkylning eller något annat? Mystiskt är det.

 

Jag har de dagar jag känt mig något bättre försökt mig på lite småträning såsom yoga och hemmastyrka. I tisdags kunde jag dock inte hålla mig längre och stack ut på en kort joggtur. Oj vad bra det kändes; kroppen var hur pigg som helst, men det kändes mycket att flåset var anstängt efter att inte ha "använts" och förkylningssymptomen. Så frustrerande att inte få jogga som man vill alltså.

 

Är påväg till jobbet efter en fin morgonpromenad och frukost och sådär. Första riktigt kalla morgonen (fast jag har fått skrapa rutorna en gång tidigare redan) och fin som sjutton, men jag hann bara ta en 40-min promenad med tokhunden för att tvätten mä skulle göras. Hoppas på bättre tur imorrn. Det är verkligen riktigt fint att gå upp tidigt. Finare än att vara uppe sent, helt klart. Det blir mornarna nuförtiden som får vara min fritidstid på vardagarna.. Då jag surfar, tränar, går hundpromenader, ser serier (new girl, glee, american horror story med flera har alla börjat eller börjar i dagarna!), fixar och trixar - och sådär. Kvällarna går oftast åt till matlagning, handling och sånt. Rätt trist, men ändå bra då det är kolsvart och man ändå inte orkar med så mycket, eller ens vill göra så mycket. Vem vill exempelvis springa i kolsvärta liksom. Hejja morgonstund.