Weronika

är den bästa årstiden på alla sätt, det har den alltid varit. Men den ger också en liten deppkänsla, vare sig man vill eller inte. Efter sommaren kan det vara ganska skönt att få höstens dämpande känsla lagd över sig, men när man redan är lite dämpad så blir det kanske för tungt. Med brist på ett visst livselexir gör höstens grågula dis att det för mig blir riktigt uttröttande. Jag har inte alls haft mycket för mig, och verkligen inte hård fysisk ansträning, men jag är såå trött så trött. Hoppas att energin snart är tillbaka, vill ju inte missa den bästa årsiden! Nu ska jag göra sånt som inte är väldigt ansträngande, sy, läsa, äta, se film osv., här hemma hos mamma och pappa. Hej hej.