Weronika

Så. trött. Så. trött.

 

Det blir rätt lite sömn nu.. Och magen har inte varit glad denna vecka heller.. (=näringsbrist).. Får liksom inte till det med att somna i tid. Men måste ju ändå gå upp liksom. Jobbat hela veckan (visserligen deltid, men ändå) och med en heldag introduktion idag (sån där företagsinfo-dag), plus att ena chefshalvan ringde och frågade om jag och herr R kunde jobba övertid idag. Jomenvisst liksom.. säger hon som efter en lång tids inkomsttorka suktar efter slantar i börsen igen. Råkade överkonsumera kaffe och rände omkring som en speedad kanin. Hoppas jag inte rörde ihop ordrar och paket bara. Kom hem 19.30 och tänkte att idag måste jag träna något i alla fall, då jag inte gjort något sedan styrka och balance i måndags. Har man kort om tid är en 5-kilometare det bästa tycker jag. Så ja, en sväng runt sicklasjön blev det, prick 5 km totalt.

 

 

Tyckte som vanligt att oj vad snabbt det går.. Och blir besviken när jag sen kollar resultatet.. Nåväl. Kan ju inte förvänta mig underverk när jag är zombie och inte hinner träna ordentligt heller.. Jag kan ju se det såhär;

för ungefär ett år sedan sprang jag vårruset i Karlstad på 27.15 - och den tiden slog jag ju idag! Och då på en mer kuperad bana idag, jämfört med en sjukt enkel och platt bana då -> måste ju försöka se något positivt.. Planen närmast är ett intervallpass i helgen - kanske 2 km uppvärmning, sen snabba korta intervaller på 30 sek + 1 min och 30 sek vila i 5-6 km, och sen lugn jogg 2-3 km. Det blir en bra intervallöppning tror jag.. är ju inte så bra på långa intervaller, såatte.. börjar lite lätt istället.

 

Imorgon är det fredag! Jobbar från 14 så lite gym och matshopping har jag tänkt hinna med på förmiddagen..?

Jomenvisst, blev ju tillslut en (hel) del vin igår och så Eurovision med trevligt folk. Idag har varit zombiedag som spenderats i sängen mestadels; serier, film och lite sömn. Kände hur otroligt skönt detta var - är alltid uppe och ska göra något annars, passa på för att det är söndag, träna och sådär. Hade faktiskt ett yogapass inbokat och vaknade extremt pigg och välmående vid sju imorse. Men anade oråd ändå så jag avbokade. Efter att jag fått i mig halva frukosten och låg och kollade på en serie så blev jag illamående som sjutton, precis vid 11-tiden då passet skulle ha börjat - så japp, det var som jag trodde. Skönt att man kunde genomlida det måendet i sängen istället för på en gummimatta i träningslokalen liksom....

 

I övrigt liten hundpromenad, handlade på Ica i Sickla (stockholmarna sviker visst aldrig det köpcentrumet.....), har ätit pizza och såå. Såg Mama också som jag varit nyfiken på länge.. Blev så besviken; b:ig och stundtals helt obegriplig. Alldeles för onaturlig för att vara läskig. Nåvääääl. Hoppas på att orka upp i ottan imorrn för ett styrkepass innan frukost.. Lyckas jag? Tveksamt. 

 

Har denna vecka, och även förra, gått neråt rejält i pigghet och prestation - antar att det tar ett tag att ställa om när en börjar jobba, och så har det blivit allt mindre sömn ju längre denna vecka lidit. Jag har lite halvt tvingat mig att köra lite träning ändå sedan backintervallerna i söndags.. Två joggrundor på 5 km - en innan frukost och en efter jobb på kväll - båda på tider över 25 minuter.......................Och ett välbehövligt body balance-pass har det blivit. [Förutom alla hundpromenader såklart - det blir ett antal kilometer om dagen, men räknar inte det eftersom det liksom hör till vardagsmotionen.] Och inför träningarna har jag nästan haft den där ångesten en hade förr i tiden när träning sågs som ett nödvändigt//onödigt ont.. Men den försvann snabbt när jag väl var där - hipphurra.

 

 

Och ja, lördag då, och lite mer tid att lägga på sånt som träning - så vad passar inte bättre än ett distanspass? Samtidigt har jag pga. jobb inte heller kunnat fasta så som vi kört tidigare heller. Bara onsdagsfasta har hunnits med - så lördagen var tänkt att vigas till det också.. Känns liksom inte som att fasta och långlöppass går ihop, men jag tänkte att jag ju kan testa;

 

Hällde ändå i mig rejält med vatten, en resorb sport och en kopp kaffe med gräddmjölk. Hade - självklart - för mycket kläder på mig så jag svettades väl ut det mesta och lite till, men framåt gick det! Kändes som när jag åt mer strikt lchf faktiskt.. Sådär som att en kan hålla på länge länge, men inte göra några spurter eller öka.. Antar därför att energin gick på fett kanske? eftersom jag redan varit vaken 3-4 timmar innan jag stack ut så bör en väl ha förbränt mycket av de primära energiförråden (glykogenet)..

 

Tack vare min superba gps så missades en bit av sträckan jag sprang (sprang samma 15 km-sträcka som två gånger tidigare) så jag blev lite fundersam när det stod 11,3 km på 1 timme och 28 minuter.. Appen ändrade det till 1 timme och 7 minuter senare, men ja, totalt alltså drygt 15 km på 1 timme och 28 minuter. Är nöjd och tänker att mitt lilla experiment funkade rätt bra. Höll liksom äntligen jämnt tempo. Men mådde lite sådär efteråt så jag åt äpple och vaniljkesella och nu är det väl lika bra att fortsätta. Å..Får se hur det blir med den där fastan framöver.... - Nu dammsugning, fortsätta tvätta, lite serier på datorn (och sneglar lite mot hockeyn också..) och senare lite fest? Orkar jag? Tveksamt.

Hade ställt klockan på tiidigt för att jag tänkte gå på ett CX-pass (core) klockan 7. Men kom i säng så sent igår kväll och kunde därför -på riktigt- inte röra mig imorse (mer än att stänga av larmet..). Är så sjukt klubbad nu på våren alltså.. Dock har nästäppan försvunnit -HURRA- så jag ser ljust på framtin. Får kompensera med ett löppass ikväll istället, om jag orkar efter joppet.

 

 

Lyxfrukost (leverpastejen som för dagen lyfter den i mitt tycke) idag; ägg, ost, leverpastejsfinncrisp och yoghurt-grädde-äpple-dadlar-linfrön-kokos-valnötter.

Det blir alltid lite jobbigare att släppa stället/omgivningen när en varit någonstans ett tag tycker jag. Innan man tagit sig dit så tror, i alla fall jag, att det är där jag är just nu som är där jag vill vara/där det är bäst (och vad som definieras som bäst varierar ju) - och tycker alltså att det är jobbigt att lämna det stället.

 

Innan jag åkte till Hoffan i helgen så kände jag att jaa, Sthlm - det är BRA det (vilket jag bara känt från och till hittills). Och när jag var hemma i skogen i helgen så kände jag att - Hofors, det är HEMMA det. Och samtidigt går jag och toklängtar efter Karlstad nu under vår och försommar, bara för att jag tyckte att det var så bäst då.

 

Det verkar alltså som att "hemma" - i alla fall just nu - inte är kopplat till platsen, utan känslan en har inuti. Sen är ju såklart hemma alltid där mina hjärtan nr 1 och 2 är, men det är inte det jag syftar på här.

 

Jajja, helgen då.

 

Sista morgonen i Hoffan blev längsta sovmorgonen denna lilla "semester", följt av film i sängen, lite lyxigare och större frukost (för mig i alla fall) och sedan lite backintervaller i min älskade (halvt nedhuggna) barriga skog.

 

 

Inte så lite övermätt (igår kväll var jag på grill, öl och snacks, hos bästis & co och åt mig määtt :)) en dryg timme efter frukost joggade jag iväg runt Storfly.. Stannade på vägen vid branta backen - den som går typ upp mot det där elhuset för er som vet - för lite backintervaller. Körde totalt 5 gånger uppför den stora backen och 5 upp på en mindre, flackare (den hitåt i bild) emellan. Efter tredje omgången började det spöregna och hagla.. Härlig känsla på en överkokande jag - men blev lite stressad över mobilen som låg i min tunna lilla vindjacka.. Fick gömma dem under granris.. Totalt en timme med 6 km jogg utöver backintervallerna. Fintdejö.

 

Gomorronrå. Har redan fått till det där springet jag skrev igår att det var dags att göra - en runda typ direkt efter att jag klivit upp..... Eftersom jag körde 45 min-body pump och också joggade lite på löpbandet igår så är kroppen sjukligt stel. Det, plus faktumet att jag nyss gått upp, och alla galna "sport"cyklister som cyklar till jobbet här (har alltså nästan krockat måånga gånger nu.. eller rättare sagt, de har nästan kört in i mig för att de verkar anta att jag inte kommer flytta mig en millimeter i sidled) - gjorde att det var mest jobbigt. Men när jag kom ut på spångarna här i sjöstan gick det bättre. Bästa underlaget att röra sig över! Å, längtar till fjällen nu.... - 5 km på nånting mellan 25 och 30 minuter blev det, och jag är nöööööööjd.

 

 

Har hunnit duscha, smörja mig (skitjobbigt ju), gått ut med Leia och ätit frukost; ägg och "krämig yoghurt" med lite grädde i, och så honungsmelon, ett par dadlar, kokos, linfrö och valnöt. Nu: kaffe och plugg. Senare: städning, tvättning - ooooch: Hoooofors. Harebra!

 

God morgon/förmiddagrå. Förra veckan missade jag en av fastedagarna, plus att jag åt en del bröd hela helgen. Nu har min mage sagt ifrån, så brödet är förbjudet ett tag framöver och egentligen borde jag fasta ordentligt  ett tag (ja, magen mår ju bra av sån vila). Är dock sugen på bröd nu när jag fått upp nosen fört. Jajja. Kör en sån där 600 kcal-fasta idag (brukar variera mellan den och 1-dygnsfasta; middag-middag) men är nog redan uppe i 400 snart så det kan bli jobbigt...

 

 

Jag är så jäklarns tung i huvudet hela tiden. Går och kisar med ögonen och får trycka på nacken för att ögonen känns trötta/torra och huvudet spänner. Varje vår är det samma sak. Kan det vara pollen eller? Eller någon form av vinter->sommaromställning kanske? Vill inte ta några piller i onödan men kanske pollenkänslighet kan visa sig såhär.... Och på tal om våren har jag en sån extrem "hem"längtan till Karlstad. Våren var det bästa där. Kan liksom inte sluta tänka på det heller.. Här i storstan börjar det bli grönt, men här nere i Sjöstaden får jag "bara" utomlands/charterfeeling.. Antar att all asfalt i kombination med avgaser och restaurangdoft och närheten till vattnet ger doften och känslan.

 

 

Började på ett extrajobb/framtida sommarjobb? igår också. Lagerjobb. Det känns som att det gick bra, skitkul (fast vingligt) att köra sån där plock/ståtruck där man åker med upp i trucken när man ska plocka högt upp i pallar. Har truckkort för den, men har aldrig kört en innan.... Nåvääl. Väldigt simpelt, men jag gillar det.

 

Och i helgen åker vi hemåt Hoffan också - så himla underbart. Ska ut i skogen och glida runt tänkte jag, längtar ihjäl mig efter riktig skog nu alltså.

 

I övrigt går det lite halvsegt - med skola och sånt. Och träningen blir lite lidande, kanske av det där pollen/vårsyndromet? Springer ju knappt något alls nu, trots att ingenting talar emot det. Men det är lätt att det blir så nu när jag har det där kortet på nordic wellness också. Ska nog på ett lunchpass om ett tag........ - men imorrn får det ta och bli lite spring. Punkt.

Förutom uberkul klättring roade vi oss alltså också med indisk restaurang (Shanti, den på Katarina Bangata, som ska vara väldigt bra och typisk indisk mat), öl och boule-spel på ugglan en kort bit från shanti. Tog ju lite foton som ju måste förevigas i cyberrymden.

 

I helgen har vi som sagt haft finbesök i form av syster och Mange. Brunch, klättring, shopping, indisk restaurang, boule och sånt har vi pysslat med under dessa två dagar - och det har varit riiktigt bra.

 

 

Klättringen var helt klart höjdpunken - för mig, och förmodligen för de andra också. Bror och Anna klättrar ju och får instruera/säkra och så, så vi var liksom i följe med dem. Vi åkte till klättercentret på Telefonplan på lördagsdagen och klättrade i några timmar. Riktigt stort klättercenter så det var aldrig någon väntetid på väggarna. Vi andra fyra turades om att klättra med Anna och brorsan som säkrade/höll koll typ..

 

 

Det var svinkul! Och gjorde jätteont ibland (dum idé att styrketräna i fredags..) i fingrar och underarmar/biceps. Inte så lätt att använda armar och ben på rätt sätt i början - avlastning/styrka som bör vara på/komma från benen hamnade lätt som en spänning i armar - men det var faktiskt lätt att ignorera pga. peppen/adrenalinet. Jag har aldrig klättrat förut (ja, förutom på typ testväggar och lekplatser ni vet..) men har alltid varit klätterapa ute i naturen (en favvogrej när man var liten var ju att hitta skitbra klätterträd) så det var ju inte något helt obekant man utförde.

 

Igår var jag såå pepp på att sticka ut på en långrunda; var på ett skitkul combat-pass och tänkte ändå bara  på "den där rundan jag ska ta imorgon". Idag mot kvällningen var jag inte så pepp mer... MEN solen bröt ju fram så ja, jag var väl tvungen. Skitjobbigt vare  till en början - men jag tyckte jag var så duktig att hålla nere tempot. Tydligen gick det snabbare än jag tänkt mig och trodde.. igen. Behöver visst någon med mig som håller ner tempot, eller något annat hjäpmedel.. Men "rekord" i alla fall. Ingen rolig tur dock - och NU är det skärpning. Backträning nästa! .. . Firade ändå med en cola i alla fall - går inte att dricka annat efter en längre löprunda - precis som vid bakfylla faktiskt.

 

 

 

Blev lite småsugen på öl vid en brasa under springet, men vi skippade sånt idag (blir väl mer av det i och med finbesök i helgen) och har planterat röven i soffan istället. En Leila-mockaruta (fast strösseltestet var lite fail - godare med kokos), någon karamell och en film (The Impossible), som slet sönder hjärtat på en lite halvt, fick det bli. Nu sitter vi och drar upp humorn med lite med Baksmällan på i bakgrunden. Vilken jäkla sjuk film.

 

 

Hade en tudelad förmiddag idag.. Hade en anställningsintervju för ett sommarjobb som jag var supernervös för; sitta och få stela strikta frågor i ett tyst rum typ tänkte jag. När jag åkte dit tankade jag access-kortet med en månad för jag tänkte att jag kommer att åka hit och dit närmaste dagarna och så vill jag kunna åka lite mer fritt och inte så planerat. Intervjun var tvärtom mot vad jag trodde vääldigt avslappnad samtidigt som vi gick runt och kollade arbetsplatsen. I slutet sa jag att jag tyckte det var så bra att det inte blivit sådär strikt för jag varit så nervös. Då visade han mig ett häfte med alla monsterfrågor - plus tusen till - och sa att han inte gillade sånt där och därför skippade det. Najs. Nåväääl. Ska hoppa på tvärbanan tillbaka hem - och hittar inte accesskortjäklet. Letar på mig och på vägen: borta. Såå tänker att jag måste åka hem och spärra det. Då hittar jag ingen automatjäkel att köpa enkelbiljett på. Får gå till nästa station (som visserligen ligger bara knappt en km bort) men då är pappersjäklet slut  så den kan inte skriva ut biljetter. GAH. Fick tillslut åka med gratis för snälla konduktören i alla fall <3 Ett par hållplatser hemifrån såg jag massa ambulanser stå vid en lastbil som precis svängt i en kurva. Lite under framänden på bilen ligger en cykel, och på sidan en man. :(  - Så himla konstigt livet är. En oroar sig för ett sommarjobb och biljett för kollektivtrafik, en annan för livet? Kontraster kanske ordet är.

 

Tog en promenad med hjärtarna i kontrasternas väder ockå. På eftermiddagen dock. Det var fint.

 

Nämen fy vilken seeeeg jäkla helg. Spontant känns det så i alla fall. Fast tänker jag efter så har jag ju ändå fått till ett par fina träningspass, soliga hundpromenader, restaurangbesök i form av en stor jäkla fin grillad köttbit med tillbehör, kakbak mm. Men emellan det jag gjort har jag mest suttit, och det är väl därför det känts så förbaskat segt. Glott ikapp på en serie, sett film - och sådär.

 

 

Har lääst en del också och har "bara" några sidor kvar i Kristin Lavransdotter nu också. Haha. Herreguu. Började läsa boken i november!!.. Försvarar mig med att: 1. bokjäkeln är en kloss på nära 900 sidor, 2. jag har i princip bara läst några minuter innan jag somnat på kvällarna, 3. har läst ut flera böcker på sidan om under tiden. - Men ja, jag känner så himla mycket känslor för denna otroligt finafina historia. Har väl under denna långa lästid växt halvt ihop med den och känner en jäkla separationsångest nu (var tvungen att gå tillbaka till början bara för att få återuppleva kapitlen när Kristin träffar Erlend igen <3).. - men det är också för att den är uppbyggd på så sätt. Den handlar ju om Kristins liv från början till slut (?) och den är skriven så att man är med i alla skiftningar i stämningen samtidigt som den lämnar utrymme till att bygga upp mycket själv. Å, jag liksom får en längtan till att leva på det sättet.. på 1300-talet. Enkelt, men stort. - Ja, det gäller ju att man måste födas in till en bra familj/ätt då ocksårå men..

 

Näe, måste fortsätta - har väl en 40 sidor kvar.

 

Två mystiska saker hände idag när jag gick med vovven på långpromenad. Först när jag låst dörren och gick på loftgången och var precis vid hissen.. då öppnas hissdörren av sig själv (som inte öppnas om man inte trycker på knappen) och därinne står en liten kartong mitt på golvet..Inget mer. Ingen person i sikte. 

 

- Tänkte direkt "bomb" och tog den andra hissen som finns en bit bort... (- Kanske borde jag kollat kartongen? Å, nu ångrar jag mig. Tror jag.)

 

Sen ute i skogen så går jag med Leia lös "offroad" och klättrar upp på en av alla bergknallarna som finns. Är påväg att välja att gå till vänster längs med ett stup för att komma runt toppen till andra sidan. Plötsligt kommer en jättestark doft av typ väldigt otvättad människa, som en person som varit hemlös länge exempelvis luktar. Ingenting konstigt egentligen, det är ju inte som att det är ovanligt tyvärr.. Men att det just är mitt ute i skogen? Och på det känner jag en väldig skräck, av någon anledning. Förstår inte varför, bizzart och overkligt bara alltihopa. - Gick över toppen istället.

 

(Och ja, vad kan vi dra för slutsats av detta? Att jag är en fegis kanske.)

 

 

Nåväl. Nu är jag tillbaka i verkligheten igen. Gjorde återigen misstaget att åka till Ica i Sickla på en fredagskväll runt 17.. Gör man det rycks man definitivt tillbaka till verkligheten.

Aaaaahrrh. Har fortfarande den där jäkla träningsvärken kvar. En sak jag avskyr är träningsvärk. Framförallt i baksida axlar, sidomag/skuldermusklerna (vingarna?), triceps och biceps. Har nu en sjuklig värk i tre av dessa. Plus rumpa och baksida lår. Börjar ångra mig att jag ska träna upp styrkan min, orkar inte med detta, blir ju galen.

 

Planen var att testa två halvtimmesgrupppass idag - och hade verkligen sett fram emot det - men pallar inte med värkkroppen. Så jag tar min andra fastedag idag istället, vilken jag från början tänkte ta imorgon.. Och så kanske jag kan "bränna av" (..hihi........) ett gympass imorrn em/kväll? Mycket folk (vilket jag gärna undviker när det gäller gym) kan det väl inte vara på en lördagskvällning? - Ben, bröst och biceps kanske? Kollar med PT:n när han kommer hem.

 

Annars försöker jag göra plugg. Går sådär. Tänker på godis. Karamellkungens lösgodis tänker jag på just nu. Och croissanter. Ja, typ såhär:

 

Jag har ju skrivit att vi har testat 5/2-fasta de senaste veckorna. Det innebär att en äter som vanligt (alltså inget frossande, utan okej - tillåtande - men okej mat) 5 dagar i veckan, och fastar (äter omkring 500 kcal) 2 dagar i veckan.

 

Kanske någon har sett programmet om fasta i Vetenskapens värld. Kortfattat handlar det om hur Michael Mosely (som gjort en del inom folkhälsa och liknande tidigare) vill förbättra sin hälsa, sina värden och sin möjligt förhöjda risk för bland annat testikelcancer och letar efter olika sätt. Han träffar en del professorer/forskare inom detta hur en kan förlänga sitt liv kopplat till fasta. Tillslut bestämmer han sig för att under en längre period testa 5/2-fasta för att sänka sitt IGF-värde;

 

- Våra kroppar är normalt i "gasa och kör-läge" och cellerna delar sig heela tiden.. Tillväxtfaktorn IGF1 påverkar våra celler i kroppen, och har vi ett högre värde så delar sig cellerna mer. Om värdet går ner saktar nyproduktionen av celler ner, och man ser att befintiga celler reparerar sig mer istället - och skador på vårt DNA lagar lättare. Är en person i läget där en har ett högt IGF-värde så är personen mer utsatt för cancer och diabetes då cellerna växer för fort för att hinna lagas.

 

- Hos en grupp människor i en avlägsen del av Equador, som har extremt lågt IGF1-värde, har det visats att de i princip inte drabbas av typ cancer och diabetes. Och detta trots att många av dem röker, dricker och majoriteten är överviktiga.

 

- Kopplingen till vad vi äter och IGF-värdet är protein. Protein reglerar hur mycket IGF vi producerar - ju mer protein, desto högre produktion. Studier visar att IGF-värdet kan minskas genom att äta mindre och dra ner på proteinerna.. Samtidigt bör en inte dra ner för mycket för mycket då proteiner ju är livsnödvändiga: för lite proteiner är farligt. - Däremot finns ett "annat" sätt att minska sitt IGF-värde: att fasta.

 

- En annan sak de tar upp är att tester på möss visar att när de är hungriga/fastar så bildas det nya hjärnceller i deras hjärnor (och denna forskning kopplat till alzheimers). Det blir en hel bok om jag skriver mer - men finns intresse (vem är inte intresserad av hur man kan föryngra sig liksom..) kan programmet ses, det är tillgängligt någon månad till!

 

 

Rent praktiskt går det till såhär för oss; Under fastedagarna äter vi maximalt 400-500/500-600 kcal. Detta uträknat på en "vanlig" kvinna/man. Eftersom vi tränar en del har jag höjt detta till ca 600 för mig. Jag äter frukost på runt 300, dricker kaffe/te med mjölk/grädde och äter något litet på kvällen - totalt 600 kcal. Det funkar okej, men jag blir rätt trött - speciellt mot kvällen. Hittills har den enda "riktigt" negativa effekten jag märkt av är att jag någon gång blivit lite yr. Eftersom jag normalt har relativt lågt blodtryck är detta kanske inte så konstigt, och det har blivit bättre när jag druckit mer vatten, vilket jag är rätt dålig på.

 

Anledningen till att vi (jag) kör just på 5/2 är för att det är enkelt, det funkar i vardagen. Det är faktiskt rätt skönt att minska på disk och slippa laga mat ibland. Och ämnesomsättningen påverkas inte heller, för att det är under så kort tid. Görs det längre så anpassar sig ämnesomsättningen till det en stoppar i sig.. Anledningen till att jag kör på fasta i det stora hela är det uppenbara (det jag skrivit om ovan - vem vill inte minska sin risk att få cancer mm.?) - risken/fördelarna för mig specifikt, kopplat till min (relativt vanliga) tarmsjukdom (som visserligen inte gör sig påmind nuförtiden, men ändå - i det långa loppet vill jag sluta ta medicin) och att gå ner några kilon (som jag skrivit tidigare).

 

- I förlängningen hoppas jag kunna ta prover just för detta regelbundet, för att se hur det påverkar min kropp - just nu går jag på "känsla". För SÅ jäkla stora uppoffringar görs ju inte tycker jag..

Sitter i soffan med en snarkande vovve lindad runt/bakom mig, som ett litet lågt ryggstöd. Faktiskt lite lindring i denna sjukliga träningsvärk som infunnit sig - vad är det som händer liksom? Jag tyckte att träningen igår var rätt lindrig, men kanske byggde det på löprundan i förrgår som ju, förutom i nya skor, gjordes på en dag med ett relativt lågt matintag.

 

Körde i alla fall en liten uppvärmning på löpbandet ett par kilometer innan det premiärades på gymmet. Jag är ju inte ovan att gymma, men har nog aldrig varit och kört ren gymträning själv någon gång förutom när jag gick på sjukgymnastgymmet för x antal år sen (med min pajja ländrygg - och självklart utnyttjade jag ju detta då och körde hela resten av kroppen också..) - har alltid haft någon med mig när jag tänker efter, konstigt nog.

 

Höll det relativt kort i alla fall (måste konsultera lite med "min egna PT" för bra upplägg sen) men det blev: latsdrag, rodd (antar att det heter så, trots att det inte är roddmaskin, utan i dragapparat?), hantellyft åt sidan och smal axelpress med hantlar med armbågar framåt - typ. 10-12 x 3 på alla. Och sen ett Body Balance-pass på 60 min. Älskar dessa pass som balans och yoga, där man får stretcha, träna uthållighet och balans och en helt annan styrka, och det bästa av allt: avslappning i slutet - allt samtidigt. Idag blir enda fysiska aktiviteten hundpromenader och storstädning.

 

Fick för övrigt en superfin blomma av älsklingen förra veckan, som jag dock inte alls vet vad den är - och därav inte heller vet hur jag ska sköta. Någon som känner igen den? Berätta i så fall!

 

Godmorgonrå. Alltså, denna yoghurt.. måste tipsa om den. Jag brukar äta fil annars då naturell yoghurt har lite pulvrig smak. Men den här är verkligen bra, tjockare liksom. Mer fett i den också.

 

 

Tillbehören var mango, torkat fikon, kokos, valnöt och krossade linfrön. yum.

Kom nyligen hem, från första löprundan sedan i torsdags, - i nya skor. Tänkte att efter 2 års användning (1 år på diverse inomhusträning och 1 år ffa utomhuslöpning) och ett rätt säckigt och trött uttryck från de gamla var det dags. Köpte dock samma märke/modell (bekväm som man är) bara några årsmodeller nyare; Asics Kayano 18. 19 är årets kayanomodell, men en annan är ekonomisk såatte.. Även därför jag "valde" en rätt ugly sko också - finns ju betydligt snyggare bland årets design, men vem bryr sig, egentligen. Lite tråkigt dock när jag nu i efterhand sett att hos nr 19 har "klackfallhöjden", eller vad man ska kallart, sänkts från 12 mm till 10 mm. Hade varit intressant att testa, även om jag inte springer så: dvs. att jag landar på framförallt framfoten. Å andra sidan är det svårt att ens göra det i de klassiska 12 mm:arna så..... Nästa gång.

 

Vet inte vad som hänt med kartan? Formen på rundan ser rätt ut men vid 8 km kom jag ut i Björkhagen..

Dagens pass landade på dryga 11 km och dryga timmen i tid. Det gick tungt nästan hela vägen, förutom de sista 2-3 kilometrarna. Varför är det så varje gång? Det är ju uppåtlut halva rundan, för att bli ett bekvämare och lagom nedåtlut hemåt, men är det därför? Känner mig otroligt risig de första 7-8 kilometrarna liksom. Får nog köra ett intervallpass/backpass snart för att väcka denna löptrötta kropp..

 

Skorna var som väntat väldigt "studsiga" jämfört med de gamla. De smet åt rätt mycket kring fötterna och jag fick lite avdomningar så jag fick knyta upp lite. Men antar att de går ut sig rätt snart, för annars var det perrfekta. Så jäkla skönt att kunna köpa helt nya skor, jogga 11 km och ändå inte ha skavsår eller något sånt ju.

 

Är för övrigt huuuungrig. Jag och Björn har senaste veckorna kört 5/2-fasta; alltså ät som vanligt 5 dagar och "fasta" (400-600 kcal) 2 dagar, och idag är första gången jag testar att träna en sån dag. - Tänkte berätta mer om det, och varför, sen!