Weronika

Jag är medlem i Djurskyddet sedan ganska länge och under något år hade jag tänkt att jag vill hjälpa till på något sätt, mer än att bara betala medlemsavgiften och sånt. Då såg jag på djurskyddet-karlstads hemsida att de sökte helgpassare till djurhemmet som finns här.
De har i stort sett bara katter, så det man gör är att ta hand om dem.. Kattlådor, mat, vatten, städning, gos och möjligen medicin är det man hjälper till och fixar med. I november fick jag äntligen tummen ur och kontaktade dem, och i december följde jag med några erfarna helgpassare och hjälpte till, för att se hur det går till och så. Supermysigt. Alldeles efter det kom det också ut en artikel i Karlstads tidning om djurhemmet och deras arbete.. kul att det uppmärksammas!

Idag åkte jag dit för andra gången, med ännu en ny tjej som bor granne här med mig, och hjälpte till - träffade de två tjejer som jobbar där på vardagarna - och fick jaga katter som inte ville tillbaka in i sina rum, bland annat.

Är man djurintressead och vill göra något för att hjälpa så finns det säkert flera ställen i Sverige som behöver frivilliga.. bara att kolla runt på hemsidor och så, det står säkert något.

Nu ska jag fika och mysa med mitt eget djur här hemma - ha en bra helg alla!

Jag tänkte skriva ett litet update-inlägg, men stötte på hemskheter gällandes produktionsdjur igen och kom på att jag aldrig gjorde något inlägg om grisar tidigare.. Jag tänkte inte skriva något speciellt långt inlägg, utan hänvisar till filmen nedan istället. Den är ganska lång - 15 min - men verkligen värd att se. Jag har, som jag skrivit tidigare, knappt köpt griskött längre sedan jag i september var och besökte två grisgårdar i närheten av Kalmar. Nu efter att ha sett den här filmen tror jag inte att det blir mycket griskött alls här hemma.

Ett liv som gris from Djurrättsalliansen on Vimeo.

 

I filmen tas massa olika saker upp som även jag tänkte på när jag var på där på gårdarna..
Bland annat att det låg döda grisar här och där i boxarna (och en skottkärra full i korridoren som snabbt och omärkbart försvunnit när vi gick ut där igen), att grisarna hade stora liggsår och att många var skadade - t ex hade svårt att gå -, vilket man inte gjorde något åt.
I och med att kursen vi var där med var en etologikurs, så tittade vi mycket på beteende och möjligheten till att utföra beteenden.. Naturligt ägnar grisar väldigt mycket av sin vakna tid åt att böka med dess starka tryne, för att leta efter mat exempelvis. De bygger också bon att sova i - speciellt suggor som ska till att föda. Det löser man genom att ha halm på golvet i stallarna som de får använda till det. Det är tyvärr många som anser att några få halmstrån räcker.. eller att det inte behövs alls. Får djur inte utföra beteenden som de känner stark motivation till så hittar de alternativa beteenden för att döva lusten till det ursprungliga beteendet.. vilket kan visa sig som tuggande på stålbalkar eller varandra.
En annan sak som är viktig är hygienen.. för trots alla myter om att grisar är just "grisiga", det vill säga lortiga djur, så är det snarare tvärtom - de är mycket renliga djur. De vill kunna sköta sin hud och hålla den ren från smådjur och parasiter genom att rulla sig i vatten och lera (därav myten?) och de vill kunna skilja på sovplats, matplats och avföringsplats. Istället ser man massa nerlortade djur som inte ens har möjlighet att undkomma avföringen från sig själv och andra.

Nu blev det visst ett långt inlägg ändå.. men det är viktigt. Viktigt att förstå att man inte står utanför, utan att alla är delaktiga. Varenda en är delaktig och bidrar till allt på något sätt.

 

Mamma, med sina lite äldre barn på "BB":

 

Ungefär såhär såg liggsåren ut (oftast betydligt större och färska/infekterade):

 

Två döda kultingar ligger i halmen hos mamman och resten av ungarna..

 

Suggor som är inseminerade (eller möjligen dräktiga - minns ej):

Om någon undrat varifrån vi får vår mat - i form av kött, mjölk och liknande - så tänkte jag visa hur det ofta ser ut.. Jag tycker att alla bör vara medvetna om vad det är vi stoppar i oss - folk vet inte det här och det är lätt att blunda för saker och ting (om man egentligen tycker att det är obehagligt) när det bara ligger i en plastförpackning i affären. Hur hade djuret det när det levde? Tar man sitt ansvar när man köper sin mat.. hur påverkar den här handligen saker och ting? Allt man gör påverkar ju något annat..
Sverige sägs vara långt fram i djurhållning i världen och djur i produktion här ska vara de som har det väldigt bra jämförelevis.
Dessa gårdar som jag visar är inte ekologiska eller liknande, det är konventionell djurhållning - dvs. vanlig djurhållning varifrån all "vanlig" mjölk, ägg och kött tas.

---

Här är uppfödning av slaktkyckling. Såhär lever din kyckling innan den hamnar i frysdisken och tillslut i ditt hem.
På bilden är kycklingarna ca 13 dygn. De ska leva i det rummet tills de är 35 dygn. Det är totalt 40 000 kycklingar i det rummet och i samma byggnad fanns ett till rum med lika många kycklingar. Enligt uppfödaren så hade kycklingarna det "bra". Ljuset regleras väldigt mycket, då direkt solljus gör dem aggressivare vilket gör att de kan picka/hacka varann, ofta till döds. Vilken tur va? Det var inte heller trångt enligt henne. Hon kunde gå rad upp och rad ner när hon gjorde sin dagliga koll (där hon hade med hinken hon lade de kycklingarna som dött inuti) och kycklingarna hade plats att flytta sig, sa hon. Hon sa att hon i princip aldrig var ledig för hon hade så svårt att släppa det - hon bara oroade sig för sina kycklingar om hon inte var där..
Det mest obehagliga var, enligt mig, tystnaden utanför byggnaden. Det stod en byggnad, mitt ute längs en lantväg, knäpptyst och "rent" (det måste vara minst 6 m mellan byggnad och omgivande vetegation/byggnader) och inuti fanns 80 000 levande individer.

---

På gården som hade kor (till mjök och kött) hade de hela "livscirkeln". De hade BB, de hade kalvuppväxt, mjölkning, insemination osv. Den här gården var - om jag uppfattat det rätt, en bra gård där djuren hade det bra, med relativt modern utrustning och miljö.

 

Här var en del av kossornas "hem". På sista bilden ser vi deras mat-"drive-in" eller vad man ska kalla det. Alla korna har en elektronisk dosa runt halsen som visar vilken ko det är som går in i matplatsen för att äta. Då får kon så mycket mat som hon ska ha.. efter hur hon mjölkar och hur mycket hon ätit tidigare osv.

 

Ett par bilder på tjurarna.. Lite trångt kan man tycka kanske..? Men vad gör det, de ska ju ändå till slakt - och de har ju inga juver som de kan trampa på  och förstöra mjölkningen med, eller hur?

 

Och här ser vi var vår mjölk kommer från.

---

Jag tänkte visa grisar också.. och kanske hjortuppfödningen också (bara för att visa ett bra exempel) - men jag gör det senare. Grisarna var det jag reagerade starkast för och helst skulle man sluta med grisar helt - jag ser bara ett stort plågat misstag som människan avlat fram. Tur att det tas upp i media nu senaste tiden också, det med anmälningen av gårdar.
Det är, som jag sagt många gånger förut, konstigt att vi som (vad vi vet) kan tänka längst - vi kan tänka framåt - är de som förstör mest. Usch.