Morgonpromenader med träning för hundhjärnan
I veckan har jag inte fått till några morgonjoggar alls (jag är så sjukt sliten i framförallt benen, konstant?!, så endast lite yoga och ett styrkepass har jag fått till...) utan bara morgonpromenader där jag lagt in lite mer träning för Leia. För att hon ska få lite mer aktivering, trots att promenaden inte blir längre eller så väldigt fysiskt krävande än raskt promenerande under 40 - 60 minuter.
Turligt nog har det varit vår hela veckan, med 10 plusgrader redan runt 7 på morgonen - strålande sol, kvittrande fåglar och torr mark att gå på - och utevistelsen har varit superrrb.
Lite såhär kan det se ut under en promenad..
Väntar på kommando
"Leta". Jag brukar alltså gömma godis i barken på stora trädstammar, för att letandet (ordet "sök" används när hon ska söka efter personer) ska vara lite annorlunda, inte bara på marken och med nosen i backen, och för balans och så..
Väntar på varsågod
Nedfallna träd är perfekta för balans. Här är det svåra kanske inte att gå framåt till godiset, utan vändningar och att backa på trädet.. i alla fall för Leia då hon gjort detta så mycket. Men såklart måste det ju börjas enkelt om hunden aldrig gjort det förut.
Lek och spring är ju också viktigt. För Leia är lek en bra belöning så håller jag i pinnen brukar hon få "backa", "snurra", "ligg" (och ligga kvar) eller kanske "rulla" innan hon får kuta efter pinnen.
Värsta veckan
Ja, detta har varit en av de värsta (sämsta) veckorna på länge. Det började ungefär direkt efter att jag skrivit det förra inlägget här med en p-bot (storlek STÖRRE) då det var p-förbud på ett ställe vi stått på nästan varje dag i ett halvår nu............? Fortsatte med strul och tungt arbete (med mitt redan dåliga humör) på jobbet. Och så avslutades den underbara tisdagen med att jag kom hem till en JÄTTESJUK hund. Sjuk i magen alltså. Hon har aldrig tidigare bajsat inne, men denna kväll fick jag skura (sanera) hela lägenheten - och då inte bara golv..... Jag fick sån extrem ångest för paniken hon förmodligen haft av att behöva göra det inne. Hon blev defenitivt inte bättre, dregglet forsade, så när det tillslut började komma blod ur rumpen vid halv 4 på morgonen åkte vi till veterinär. Veterinären tittade på henne, sa att hon var väldigt sjuk i magen, men att alla symptom var normala för detta. Och att Leia med tanke på att hon inte direkt trivs med att hänga hos veterinären nog mår bättre av att vara hemma. Vi fick köpa nåt ätbart gegg åt henne som ska stoppa upp diarréer och så åkte vi hem. Faktiskt väldigt schysst av veterinären att hon hjälpte oss gratis då bara inskrivningsavgiften under den tidpunkten ligger på 3100.
Efter det var det bara att härda ut och försöka ta sig igenom det så smidigt som möjligt. Björn var hemma med Leia och jag jobbade, med hjärnan på inte ens halvfart. Vilket gjorde min jobbprestation ännu sämre. Sömnbrist och stress över att min lilla bebis mått dåligt gjorde att strul och sånt som exempelvis glaskross omkring mig varit mer vanligt än ovanligt. Efter ha skurat otaliga gånger hemma (och trapphus), x antal hundduschar och ett berg av tvätt har vi sedan i förrgår kunnat börja slappna av lite. Idag har hon följt med till köket och stått och stirrat hungrigt varje gång en gått in dit - och jag kan äntligen slappna av då lägenheten är skinande ren. Pjuu. Hoppas kommande vecka blir bättre.
Träningsbrist var rätt givet denna vecka och förutom den fina joggen i tisdags, ett halvtimmes yogapass igår och en timme styrka idag har jag inte ens gått några promenader (ju) - så jag väntar mig att min kropp är relativt pigg imorgon för den planerade joggturen. Ser framemot den och såklart också herrarnas längdskidsstafett (inget kan nog överträffa dagens guld som de fina längdskidstjejerna tog hem, men ändå!) - älska längdskidor alltså!
En trött, men typ frisk!, hundtjej.
Hund i skog
Två mystiska saker hände idag när jag gick med vovven på långpromenad. Först när jag låst dörren och gick på loftgången och var precis vid hissen.. då öppnas hissdörren av sig själv (som inte öppnas om man inte trycker på knappen) och därinne står en liten kartong mitt på golvet..Inget mer. Ingen person i sikte.
- Tänkte direkt "bomb" och tog den andra hissen som finns en bit bort... (- Kanske borde jag kollat kartongen? Å, nu ångrar jag mig. Tror jag.)
Sen ute i skogen så går jag med Leia lös "offroad" och klättrar upp på en av alla bergknallarna som finns. Är påväg att välja att gå till vänster längs med ett stup för att komma runt toppen till andra sidan. Plötsligt kommer en jättestark doft av typ väldigt otvättad människa, som en person som varit hemlös länge exempelvis luktar. Ingenting konstigt egentligen, det är ju inte som att det är ovanligt tyvärr.. Men att det just är mitt ute i skogen? Och på det känner jag en väldig skräck, av någon anledning. Förstår inte varför, bizzart och overkligt bara alltihopa. - Gick över toppen istället.
(Och ja, vad kan vi dra för slutsats av detta? Att jag är en fegis kanske.)
Försökte ta en skarp bild på en blåsippa, men Leia lät mig inte vara....
"det är mig du ska fota matte" ........(??)
Jupp.
Nåväl. Nu är jag tillbaka i verkligheten igen. Gjorde återigen misstaget att åka till Ica i Sickla på en fredagskväll runt 17.. Gör man det rycks man definitivt tillbaka till verkligheten.
Kass löptur blev bra löptur?
- Jaa, om dryga fyra minuter kan avgöra en sådan sak så..? Var ute och joggade igår eftermiddag i alla fall. Hade tänkt mig 15 km faktiskt (varför - det vet jag inte, för om man joggar en gång i veckan ..! så ska man kanske inte räkna med vad som helst), jag hoppades verkligen på det, och försökte verkligen tvinga mig själv att ta det lugnt i tempo så att jag skulle orka det (kör man distans så är det ju i prattempo) - men blev riktigt slut och pallade inte mer än drygt 12 km. Uppenbarligen kunde jag inte hålla nere tempot heller.. Skit. För första gången på länge dock utan den minsta smärta i fötter eller annanstans, utan bara i själva musklerna och så, precis som det ska vara. Hurra!
När jag stängde av klockan stod den dock på 1 timme och drygt 14 minuter - inte 1:10 som jag såg lite senare att det stod? Funderade vad som ändrats och kom på att det måste vara så att appen nuförtiden reglerar tid och sånt i efterhand efter själva vägmätningen liksom. För som man kan se på kartan nedanför så började den inte mäta direkt (som vanligt..) men tiden började ju ticka direkt. Bra att veta liksom! ............. Undrar hur/om det ändrar tidigare mätta löprundor..........? Riktiga rundan blev i så fall 12,95 km på 1:14:25 ungefär, men jag räknar på det som står i appens resultat. Är ändå nöjd måste jag säga, trots min oförmåga att hålla nere tempot - men nästa pass (som blir om ett par dagar) måste för sjutton bli ett intervallpass. Dags att börja bygga och verkligen jobba nu. Ska försöka få till en PLAN med hjälp av nedskrivna MÅL.
Till vänster ovanför 12km-skylten en bit är för övrigt där vi ska bo från nu om en dryg vecka
I övrigt har vi varit hundvakter hela helgen åt lille svarten Nero. Det har gått bra faktiskt (dessa hundar är alltså inte vänner på det sättet att de gillar varann och leker), lugnt och snällt och de har båda lyssnat superbra. Men dock med ett par skällattacker hundarna emellan (svarten är väldigt vaktig på sin - och all annan - mat - och Leia övervaktar sin matte och husse..).
Är dock orolig att jag är skittråkig i hans ögon, då han i början var jättesprallig och taggad - vaken och kollade allt man gjorde, oftast följde efter om jag gick till köket och så, men nu sen igår är han så sjukt lugn. Som Leia typ.. - och verkligen chillar. Det ser ut som att han chillar i alla fall, MEN tänk om det är för att han blivit helt uttråkad/ledsen över att behöva vara här som han är så? Och verkligen avskyr mig för att jag är så jäkla tråkig? Eller känner han sig lugnare nu kanske - och har kommit in i vårt lunk? Det kan ju vara bra för en aktiv hund att ta det lugnt, så länge de inte blir stressade av det.. Hmm? Hursom får Anna och Wojtek nog tillbaka en pigg hund idag..
hej då : hel g / kol hyd rat er / led in flam mation
Har gött (gödat, gödit?) mig själv denna helg, men ändå känner jag mig tusen gånger fräschare än den där degkänslan från lördags morse. Kanske beror på finfin löprunda (eller ja: kändes supersnabbt *flöög fram* - hade ingen mobil - men landade enligt mät din runda på inte ens 6 km 35 min??! hmpf, måste mäta exakta rundan med gps alltså..), tacomiddag med grannar, strålande sol, skitbra yogapass och alla D-vitaminer jag trycker i mig plus får utifrån? Mer D-vitamin till fölket!! (vilket anses påverka/hjälpa mot massa grejjer, såsom cancer, depressioner, ms, orkeslöshet och trötthet <--- vilket i sin tur leder till en massa grejer om man hamnat i ett sånt "hål" - och så vidare)
Från nu är det lchf som gäller - och nu striktare än vad jag hållit (alltså möjligen endast lite frukt, mörk choklad mm då och då - inte rutin, som annars) med så få snedsteg som möjligt. Känner att detta nog kommer gå sjukligt jäkla bra. Och efteråt måste jag hålla mig mer strikt, en gång för alla, så att jag inte hamnar i sockerloopen igen.
Imorse var vi till veterinären en sista (?!) gång med Leia också. Svullnaden/svampigheten i lederna har gått ner lite till och hon verkar bli allt bättre! Medicin en dryg vecka till, många korta promenader som ökas med 5 min/vecka och glukosamintillskott är det som gäller nu. Och ner i vikt! Hon väger typ 44 kg så ett antal kilon ska få försvinna. Så underbart skönt att det verkar bli bättre - och förhoppningsvis var detta bara en engångsföreteelse. Kanske funkar allt som det ska när hon ligger i bättre vikt, glukosamintillskott och bra uppbyggnad av styrkan i kroppen med successiv ökning och jämnare motion senare.
Egen guacamole-mmhmm.
Näääääeva?
Älskar Bard. (observera rötägget där i bakgrunden...............alltså)
Och vetenskapssidorna i DN som sagt: Har länge tyckt att det är extremt fascinerande med tanken på att fåglar är dinosaurier - men inte många andra verkar reflektera över detta? Kanske inte alla vet om det ännu?
Min kärlek fyller år idag - det började vi fira igår. Idag blir det nån superkebabrestaurang i Årsta nånstans - eftersom han får välja. I lchf-style dock.
Bäbin min.
städmanin eller
Goddagens! Sitter och myzer, med Håkans nya - skitbra - låt, nyduschad, i städad lägenhet med det mesta nytvättat. Mmmmm. ..Vad är det för fel på en? Jag blir stressad av att ha det stökigt/smutsigt hemma, och kan stressa runt som sjutton bara för det. Glömma bort helt att njuta av "livet" om det är ostädat - trots att det ostädade i sig inte påverkar det som jag annars skulle bli glad av.. Sen är det ju aldrig så himla ostädat att det blir ohygieniskt eller störigt på det sättet. Måste ha något att göra med projicerad stress i kombination med kontrollbehov va? Något sånt.
Leia mår mycket bättre! Hon är piggare, klar i skallen och lite mindre svälld kring lederna. Lite stel och stapplig är hon, men det verkar också sakta bli bättre. Vi får ännu inte gå mer än ut på korta "toarundor" med henne, men hon verkar ganska tillfreds med det. Det blir nog en successiv ökning när vi väl får klartecken. I måndags var vi på återbesök (kaosartat: Leia rädd, hon visste ju exakt var hon var och att det inte var det minska kul sist - och veterinären och sköterskan stressade över att Leia var skällig och morrig, med munkorg dock så ingen risk för något (som hon ändå aldrig tidigare gjort heller) - och där stod jag och betraktade spektaklet medan jag försökte hålla styrsel på Leia) och igår fick jag veta att sänkan gått ner från 160 i fredags (eller som högst 190) till 50. Normalt är 20-25 tror jag att hon sa, så det är ju en bit kvar, men ändå! Veterinären tyckte att vi skulle komma in igen på måndag... Vet ju att det är för Leias skull, men kan inte låta bli att tänka att pengarna rinner iväg.. Det hela slutade i alla fall på runt 6000 för oss (och då alltså typ 22 000 totalt), vilket ändå känns rätt "lindrigt", men känner mig orolig nu, då försäkringssumman ju gäller typ per år - och händer något nu så har vi inget sån. Vad kan man göra åt det tro?
Är i övrigt lite småseg och känner att en förkylning/halsfluss/influensa? skulle kunna utvecklas om jag har otur, så jag tar det lilla lugna med träning. Har sedan joggen, som gick galet dåligt, förra torsdagen fått till ett ok styrkepass och ett riktigt bra yogapass. Tänker sätta igång med något bra och vettigt löpprogram så snart jag känner mig bra - och saker och ting ordnar sig. Har en dryg vecka kvar på fina heltidskursen jag ju går nu - vi har bara snäppet mer än så kvar i boendet här och vet inte vad som händer sen (!) - så jag avvaktar med att slänga på mer grejer att hålla reda på..
Den "finfina" rundan förra torsdagen..........
HEMMA
Jag är hemma igen - och Leia är hemma igen! Hon fick vara på djursjukhuset från onsdagen till fredag eftermiddag. Dagen efter hon kommit in till vet blev hon sämre, hade mycket ont och stapplade osv. De har tagit diverse prover, ledvätska, blod, urin, kollat livmodern och sånt. Diagnosen enligt papperet är akut serös polyartrit, och vad jag kan få ut innebär det att hon har en akut ledinflammation, på flera/alla leder/na som vätskar, men hon har också en infektion i kroppen. När hon kom hem igår var pupillerna stora som tefat efter morfinet hon fått, och hon var rätt stel, hade svårt att gå ner för trappan, gnydde när hon låg och rörde sig osv. - men sov mest hela tiden. Och åt lite också! Vet inte hur mycket mat och sömn hon fått efter att ha fått "bo" i en veterinärbur, så det var väl en stor brist på det.
Idag är hon bättre! Stel och trött, men hon kunde gå nedför trappan ut rätt bra och har matlust. Jag håller tummarna för att det inte blir något mer, framförallt för hennes skull men också med tanke på kostnaderna - helt galet hur snabbt kostnaderna flög iväg på dessa tre dagar. Vi har nått vårt försäkringstak nu också så.. Håll dig frisk nu älskade lilla hund. Ska på återbesök på måndag för snabbsänka så vi får väl se då i det akuta läget i alla fall. Skulle det vara något kroniskt så vet jag inte vad vi gör.
Frukost hemma klockan 11 på fm, med skidor på tv och sol ute är ju mycket fint också.
Sjuk vovve.
Ja, det verkar vara något som hänt med Leia.. Hon får övernatta hos veterinären då hon knappt kunde gå idag. Redan igår hade hon varit ganska ovillig att gå ner för trappan i trapphuset enligt Björn och idag hade hon inte stigit ur sängen, utan bara legat. Till slut hade Björn fått bära henne till bilen och köra henne till djursjukhuset i bagarmossen. 44 kg tung är hon visst nu......................... Och här sitter jag!! I Tovetorp, typ 1,5 timmar bort! Fast just nu finns ju inget jag kan göra. De har röntgat henne idag, och de såg att hennes bakre leder var inflammerade tydligen, och sänkan var inte bra (hög??! - kan inte sånt där..), och imorgon ska de ta fler prover och kolla livmodern med ultraljud, om jag förstått det rätt. Fy sjutton, får ont i magen av detta. Min älskade hundtjej ensam på djursjukhuset hela natten...... och vad är fel?! Håller alla tummar och tår för att det "bara" är en halkolycka eller något, att hon får medicin och vila och blir bra. Snälla låt det inte vara något värre liksom..
Magkänslan vid jul - Och vinterpromenad
Jag börjar sakta men säkert minska ner på min choklad- och framförallt öhtsockerkonsumtion. Choklad är ju som sagt något jag annars äter nästan varje dag ändå, men sockret måste bort. Det går.. bra. Men än är det ju jul och helg! Annars har jag nog aldrig varit så bra i magen som jag varit denna jul. Har inte ätit bröd alls, ätit endast ett par potatisar (vilket jag fö ändå tycker är ett bra livsmedel i begränsad form) under alla dagar och verkligen försökt begränsa mitt kakintag (inte lätt med den där mjuka pepparkakan...) och har faktiskt därför inte heller haft den där fullproppade magen. Då jag känt mig som mest mätt (julafton, juldagen) har alltid varit efter att jag ätit ett par bitar kaka och söta knäck och diverse sötsaker. Tror att det jag skrev - att det inte är svårt att äta lc/lchf under julen stämmer mycket väl - perfekt mat för det ju! När det gäller nyttighetsgraden kanske alla charkgrejer inte är det bästa, utan fisken, äggen, kalkonen och rödkålen/rotsakerna bör väl stå i centrum..
- Träningen under dessa dagar har väl gjort sitt också. Jag har tagit ett par löprundor innan frukost utan mer än vatten i magen, vilket verkligen fungerat bra, om man håller dem korta. Imorse blev det 5,3 km, 30 min. Det är rätt tungt att jogga utan energi (och koffein!) i systemet, men det går ju faktiskt - och resten av dagen blir på alla sätt bättre sen.
Sitter just nu och väntar på att Björnen ska återvända från huvudstaden, så ska jag hämta honom vid tåget. Tog en hundpromenad på skoterspåren vid lillgösken tidigare, och avrundade utevistelsen med att hacka bort all is från bilen.. Jag har äntligen börjat tina upp nu. Är dock fortfarande förundrad över hur lågt på himlen solen står.. dessa foton togs vid 12 idag, och strax efter..
Sjusovarn och halvfärdiga ärr
God morgon då. Eller förmiddag som de flesta skulle säga.. Leia håller kanske inte med.. Hon tog över Björns plats i sängen när han gick upp för ett par timmar sen och rörde sig inte en milimeter, tills nu då hon flyttade sig när jag sa åt henne att gå och äta mat jag hällt upp tidigare. Men efter att ha ställt sig och tittat skeptiskt på den - och efter att jag bäddat klart sängen - hoppade hon upp och lade sig igen.. Man skulle kunna tro att hon var sjuk, om hon inte varit såhär de flesta dagarna..
Själv sitter jag här med ett mystiskt magont.. Hypokondrikern där inne talar genast om för mig att kräksjukebakterien hoppade på mig direkt igår när jag var på vårdcentralen.. Återstår att se om hen har rätt. MEN jag fick ju ta bort mina stygn igår i alla fall! Sköterskan tyckte att det var lite roligt hur läkaren hade sytt, (runt runt, så man fick dra ut tråden genom flera "stygn" - som på film typ) men kom fram till att det nog hade med det estetiska att göra.. - ja, får man gå till en hudklinik vid hötorget, som även erbjuder plastikkirurgi, så bör de ju kunna sy så att ärren blir lite snyggare. ..Känner mig befriad från den där duschplasten i alla fall. Avvaktar med träning ett tag till dock - det syntes att det inte var "klart" än..
Hello hooray
Goddagens. Nyligen hemkommen från en löprunda på småstigar där jag höll på att vricka fötterna x antal gånger. Har gått samma runda flera gånger och varit så sugen på att jogga den, det är så mycket bra skogsstigar (kanske främst för mountainike, men ändå) här - så varför inte? Det blir ju en helt annan sorts träning att hoppa över och upp på stenar, rötter och trädstockar, än vanlig löpning. Bra gick det i alla fall, och mer lekfullt och kul för vår hundtjej som verkar ha kommit i tonåren igen...........................
Sitter med ett litet stresspirr i magen då vi ska åka till Hofors snart och jag har en del att hinna med innan. Mys, träning, fest och dans blir det denna helg - väldigt trevligt.
Och här är ännu en ny favorit. Vet inte vad det är med den här 60-70-tals/indieaktiga rocken som verkar ha etsat sig fast hos mig.. Kanske det är inne nu? Eller är det åldern? Bra är det i alla fall.
Kommunicera
God morgon god morgon. Äntligen uppe i tid. Tänkte ägna lördagsförmiddagen åt en promenad med Leia, följt av ett Yoga-pass på kauif. En trevlig start på dagen kan man hoppas!
För övrigt är det en hel del hundar får ut av att bara gå och nosa utomhus. Man brukar ju säga att det är som att läsa tidningen för hundar att gå ut på en runda, och det stämmer ganska bra.. En av föreläsningarna i Linköping handlade om animal communication, vilken ju kan ske på olika sätt; auditivt (ljud), taktilt (beröring), visuellt.. Kemiska signaler är också ett sätt, och hos hundar ett ganska viktigt sätt, då hunden ju nosar sig fram så mycket och har ett väldigt väl utvecklat doftsinne. Förutom olika körtlar, avföring och så, så utgör urinen en väldigt stor informationskälla. En hund kan genom att bara lukta på urin från en annan hund känna vilket kön, reproduktiv status, ålder, hälsostatus, genetisk relation (om de besläktade) social rangordning och identitet (förutsatt att de träffats tidigare) mm. hos den andra hunden. VÄLDIGT informativt med andra ord.
Hundpromenader i vårsolen
Igår var det riktigt varmt ute i Karlstad, och första dagen jag riktigt kände vår i luften med dofter, temperatur och känsla. Skogen luktade verkligen skog, vindarna var ljumma och det vårpirrade liksom. - Idag var det kallare - kanske 6-7 grader - och blåsigare, men väldigt vårigt ändå. Leia blir sådär småseg, men ändå pigg och glad på samma gång, och flummar runt lite extra.
Några foton har jag tatt..
-bekymrade rynkpannan-
På de flesta ställen i skogen är det torrt, kanske finns det bara någon isfläck kvar på sin höjd..
..medan det, på vissa väldigt skuggiga ställen, finns en del is kvar. Just på denna iskana har jag blivit galen på ett antal gånger denna vinter - samtidigt som Leia glatt halkar omkring istället och funderar varför jag plötsligt smyger fram så sakta.
Kanske syns dåligt, men videt har börjat slå ut!
Och i brist på is och snövallar letar Leia upp andra trevliga saker att gå på, såsom murar, stora stenar, stockar och liknande. Till och med en högre trottoarkant kan vara kul. Ju högre upp hon hamnar, och ju vidare utsikt, deso bättre tror jag att hon tycker. Sen att Leia gillar olika underlag som is, vattenpölar, sand, jordhögar osv. vet jag faktiskt inte alls varför, men det är ju bra än att det skulle vara tvärtom.
Några foton har jag tatt..
-bekymrade rynkpannan-
På de flesta ställen i skogen är det torrt, kanske finns det bara någon isfläck kvar på sin höjd..
..medan det, på vissa väldigt skuggiga ställen, finns en del is kvar. Just på denna iskana har jag blivit galen på ett antal gånger denna vinter - samtidigt som Leia glatt halkar omkring istället och funderar varför jag plötsligt smyger fram så sakta.
Kanske syns dåligt, men videt har börjat slå ut!
Och i brist på is och snövallar letar Leia upp andra trevliga saker att gå på, såsom murar, stora stenar, stockar och liknande. Till och med en högre trottoarkant kan vara kul. Ju högre upp hon hamnar, och ju vidare utsikt, deso bättre tror jag att hon tycker. Sen att Leia gillar olika underlag som is, vattenpölar, sand, jordhögar osv. vet jag faktiskt inte alls varför, men det är ju bra än att det skulle vara tvärtom.
Hundens precision
Leia går, som jag sagt tidigare, in i och ut ur perioder hela tiden. Ibland är hon barnslig, ibland väldigt vuxen, ibland klok och alert, ibland "korkad" och ointresserad. Detta är både spännande/intressant och jobbigt. Nu senaste veckan (jag ljög kanske lite när jag skrev att inget annat var annorlunda förutom pigmentförlusten - fast kanske mest för att jag inte ser någon koppling) har hon varit ganska spänd och lite orolig i alla fall - och även det kan komma då och då. Så länge jag ser att det ändras tillbaka så ser jag inget problem. Idag fick hon vara själv någon timme i alla fall, vilket hon inte gillade jättemycket tydligen, då hon tagit min toffla, björns pjäxa och ett skrivblock och hoppat upp i sängen med alltihopa. Skrivblocket gick hon dock ett steg längre med och rev av alla sidor ifrån själva pärmrullen - på perforeringen! Allihopa! Jag är imponerad - jag tycker att jag själv kan ha svårt att få av dem på det viset om jag inte viker lite först.. vilken precision hon har.
Pigmentförlust på nosen
Vår fina lilla Leia har den senaste veckan fått konstiga, ljusa pigmentfäckar/pigmentförlust på nosen. Jag undrar vad orsaken till detta är? Vet inte alls om det är vanligt/ovanligt och vad de kan tyda på.. Ingenting hos henne, förutom dessa fläckar, är annorlunda så jag kan inte tänka mig att det är något allvarligt. Leia är ju vår dutt-fia, hon går och duttar på allt med nosen, och spännande dofter utomhus analyseras noga genom att hon trycker nosen mot och står och nosar och blåser.. kanske kylan i kombination med hennes "analyserande" utomhus kan ha påverkat till pigmentförändringarna? Jag ska forska vidare litegranna men om någon har någon idé så tipsa gärna!
Spår, lydnad och promenix med hunden
Är nyligen hemkommen från en finfin promenad med Leia. Först åkte jag till stället där vi spårar allt som oftast med Leia, och lade ett spår medan hon fick vänta i bilen. Sen åkte vi vidare till Alsters herrgård och gick därifrån längs alsterån ner till vänern och strandängarna där nere. Tränade lydnad och lite andra tricks och Leia var såå duktig. När jag var ute i ena kohagen tänkte jag att det var ett bra tillfälle att träna på att hon skulle stanna kvar, fast med längre avstånd än vanligt. Första två gångerna kom Leia springande efter mig till när jag kommit "för långt" bort, så jag minskade avståndet (men fortfarande långt) och då gick det jättebra! Hon kom som ett spjut vid "hit" och satte sig blixtsnabbt vid min vänstra sida. Tränade lite mer hit, fot, balansövningar, "bakom" (hon ska gå bakom mig, perfekt att träna på såna där spångar) mm. Efter en timmeslång promenad kom vill till bilen och åkte tillbaka till spåret jag lagt. Och jag skojar inte när jag säger att fröken nästan ylade där bak i buren. När vi kom fram fick jag visa och säga åt henne ordentligt att ta det lugnt, annars hade hon rusat iväg utan lina, över bilväg till spåret (hon såg var jag började spåret). När hon äntligen fick komma iväg följde hon spåret precis, trots blåst. Jag gjorde en ganska mjuk 90 graders kurva, och ganska snirkligt här och där, och hon följde det hur bra som helst. Jag hade lagt "bytet" i en fördjupning så hon sprang över det, men vände direkt (efter 1-2 meter) - så himla duktig! Snacka om att hon har saknat spårandet. Ska nog försöka få till en längre utflykt med flera spår i helgen, om det inte är för kallt!
Leia ställer in parabolerna
Hörde jag rätt? Sa du ÖRA?
När vi frågar Leia om hon vill ha ett öra (grisöra) eller ett ben, eller ibland om hon är väldigt rastlös och vill gå ut/väldigt hungrig och jag frågar om vi ska gå ut/om hon vill ha mat - så lägger hon huvudet på sned. Detta är ju ganska typiskt för hundar, de vrider på huvudet för att lokalisera och uppfatta en ljudkälla.. De flesta hundar jag stött på gör det oftast när det är något konstigt/pipigt ljud som låter. Exempelvis vår gamla hund Saba gjore det när jag blåste i min blockflöjt, eller blåste på ett platt grässtrå genom fingrarna så att det låter sådär högt.. Leia gör det dock nästan bara när hon hör något hon vill höra.. ungefär som att hon verkligen måste kolla om hörde rätt? "Sa hon verkligen ÖRA?" ..Ibland kan vi sitta och prata och någon säger något om sitt öra - då ser man i ögonvrån hur Leias huvud vrids. Grisöra = alltid redo! verkar det som..
När vi frågar Leia om hon vill ha ett öra (grisöra) eller ett ben, eller ibland om hon är väldigt rastlös och vill gå ut/väldigt hungrig och jag frågar om vi ska gå ut/om hon vill ha mat - så lägger hon huvudet på sned. Detta är ju ganska typiskt för hundar, de vrider på huvudet för att lokalisera och uppfatta en ljudkälla.. De flesta hundar jag stött på gör det oftast när det är något konstigt/pipigt ljud som låter. Exempelvis vår gamla hund Saba gjore det när jag blåste i min blockflöjt, eller blåste på ett platt grässtrå genom fingrarna så att det låter sådär högt.. Leia gör det dock nästan bara när hon hör något hon vill höra.. ungefär som att hon verkligen måste kolla om hörde rätt? "Sa hon verkligen ÖRA?" ..Ibland kan vi sitta och prata och någon säger något om sitt öra - då ser man i ögonvrån hur Leias huvud vrids. Grisöra = alltid redo! verkar det som..
Lilla ladyn Leia
Hittade dessa två kort igår när jag kikade i gamla foton..
Här är Leia snart fyra månader. Så söt. Stora tassar och långa ben!
Och här hade en klo råkats klippa för kort (närmast kameran) som gjorde att Leia pep högt och blev ganska stressad. Björn satte sig med henne och gav henne tuggpinnar (sån som ligger i hyllan brevid hans huvud). 6 stycken malde hon ner på några minuter. Stackars liten.
Här är Leia snart fyra månader. Så söt. Stora tassar och långa ben!
Och här hade en klo råkats klippa för kort (närmast kameran) som gjorde att Leia pep högt och blev ganska stressad. Björn satte sig med henne och gav henne tuggpinnar (sån som ligger i hyllan brevid hans huvud). 6 stycken malde hon ner på några minuter. Stackars liten.
Hundfröken fyller tre!
Vår vackra Leia fyller tre år idag. Snart har vi haft henne i tre år! Kan inte förstå hur snabbt tiden går. Man kan sammanfatta åren med att hon första året var en liten tokig bitande, hårande sak i för stora kläder - andra året blev en omvänd, hormonstinn (med dalar och toppar) fröken med stor vilja och lust - och tredje året blev ganska vuxen fakiskt? Lugn, ganska vaktig tik som älskar värme, mat och hopp och spring. Så himla underbar hund, för oss som hon är nära, även om det ibland kan vara svårt att förklara för vissa att hon inte bara äääälskar alla främmande människor, som en del hundar gör. Dock har hon sjukt bra minne, så har hon träffat någon en gång - och mötet blev trevligt - så minns hon det nästa gång. Det är ett antal gånger hon dragit mot någon jag inte vet vem det är, som sen visat sig vara någon Björn och Leia träffat. - Jaja, skulle kunna skriva en hel uppsats om henne, men det tror jag ingen är speciellt intresserad av mer än jag själv. Grattis min fina hund.
En liten valptjej med jätteöron..
..som blivit en stor hundtjej med fortfarande ganska stora öron.
En liten valptjej med jätteöron..
..som blivit en stor hundtjej med fortfarande ganska stora öron.
Hunden tränar ägaren
I senaste numret av Hundsport (SKK:s medlemstidning) finns en skämtsam artikel av Ursula Wilby som är skriven som om en hund ha skrivit den. Den handlar om hur hunden kan köra olika träningsmoment med sin ägare. Jag tycker att den delvis var riktigt rolig då man kände igen sig ganska bra. Speciellt ett stycke som handlade om att störa i tv-tittandet:
"Trött på det eviga tv-tittandet?
Hösten är tiden då trista långserier startar och ägarna tycks tillbringa halva sina liv i soffan framför dumburken. Och hur kul är väl det på en skala? Inte alls! Men visst hade det varit roligt om du i alla fall kunnat få tillgång till ett grisöra eller märgben att fördriva tiden med?
Detta är faktiskt ett väldigt enkelt problem att lösa. Sätt dig precis framför teven och avvakta.
Givetvis kommer dina ägare att försöka komma billigt undan genom att bara be dig gå och lägga dig, eller helt sonika fösa undan dig. Var inte för envis i det här läget utan låt dom tro att dom har lyckats.
Vänta sen tills dom har satt sig till ro igen och upprepa proceduren. Igen och igen..
Till sist kommer dom själva till insikten att ett smarrigt ben eller ett gott grisöra säkerligen skulle kunna hålla dig sysselsatt. Och det har dom ju så himla rätt i!"
- Detta är precis vad Leia pysslar med då och då. Vi sitter och tittar på någon spännande film, och plötsligt täcker ett hundhuvud halva tv:n och man tittar in i ett par bruna ögon istället. Och jaa, ibland kommer man ju faktiskt på den briljanta idén om att hon kanske skulle få ett ben att tugga på.. Mitt i prick alltså.
"Trött på det eviga tv-tittandet?
Hösten är tiden då trista långserier startar och ägarna tycks tillbringa halva sina liv i soffan framför dumburken. Och hur kul är väl det på en skala? Inte alls! Men visst hade det varit roligt om du i alla fall kunnat få tillgång till ett grisöra eller märgben att fördriva tiden med?
Detta är faktiskt ett väldigt enkelt problem att lösa. Sätt dig precis framför teven och avvakta.
Givetvis kommer dina ägare att försöka komma billigt undan genom att bara be dig gå och lägga dig, eller helt sonika fösa undan dig. Var inte för envis i det här läget utan låt dom tro att dom har lyckats.
Vänta sen tills dom har satt sig till ro igen och upprepa proceduren. Igen och igen..
Till sist kommer dom själva till insikten att ett smarrigt ben eller ett gott grisöra säkerligen skulle kunna hålla dig sysselsatt. Och det har dom ju så himla rätt i!"
- Detta är precis vad Leia pysslar med då och då. Vi sitter och tittar på någon spännande film, och plötsligt täcker ett hundhuvud halva tv:n och man tittar in i ett par bruna ögon istället. Och jaa, ibland kommer man ju faktiskt på den briljanta idén om att hon kanske skulle få ett ben att tugga på.. Mitt i prick alltså.
