Weronika

..nae, kanske inte så mycket. Men en liiten del av frukosten var ju det.

 

HeHej. Sämst uppdaterat av mig nu. Men orkar ju int. Orkar inte med något alls känns det som. Förutom att försöka hinna med allt vardagsbestyr och träna och jobba. Och stresstänka på att en snart inte har en bostad igen. Och stresstänka på att en inte har ett fast jobb eller är klar med skolan. Stresstänka på att en kanske inte ens vill vara klar med skolan för vad händer då. Och stresstänka på att livet är sjukt när en ska vara borta och jobba så jäklarns mycket och om en hade haft barn så hade en kanske inte hunnit med något annat än jobb och barn. Hinner ju knappt ta hand om mig själv som det är nu.. /mvh egot. Och stresstänka att snart är en 30 och vips så är man död. Helsjukt alltså.

 

 

Men bortsett från det är det rätt bra nu kan jag tycka. Har skoj på jobbet (fast ändå lite stressande att jag bara jobbar behovsbaserat nu) och träningen är kul och allt är så jäklarns fint ute och överlever gör en ju trots att allt känns hopplöst och blir allt bättre på yoga (tack vare en rackarns duktig amerikanska som leder det hela - och tack vare balancepassen också..) och sådära.. Och bara grejen att det finns så mycket fina och vettiga människor i världen liksom - som står upp mor rötäggen som tyvärr också finns. Som orkar liksom. Wow.

 

Och idag har vi varit och kollat på en lägenhet också där vi med största sannolikhet kommer att bo sommarn ut i alla fall. Och så var jag på ett superbt yogapass tidigare idag, följt av det där intervallpasset jag skrev om sist - som kanske inte blev så spektakulärt som jag tänkt; ..dryga 7 km på 40 min med 6 -7 stycken 30-sekunders spurter i under de 3-4 mittersta kilometerna. Med en av historiens bästa skivor i öronen (Räserbajs-Noppriga tights och moonboots OBS! om ni lyssnar på den, glöm inte de "gömda" låtarna efter Kulturfabriken. Och OBS igen! Dia Psalmas äldre skivor ligger äntligen ute på Spotify!) gick det bättre än det gjort annars tror jag - för ärligt talat tog yogapasset innan musten ur mig. Sjuka ben/knäöppnare som gjorde att jag fortfarande är alldeles slut i vaderna.. - Det började dock spöregna i alla fall och min vindjacka skyddade inte mobilen min alls, så efter ett tag började musiken haka upp sig. Så då vände jag hemåt - 3 km mer eller mindre liksom.. kändes mer värt att rädda telefonen.

 

Så. trött. Så. trött.

 

Det blir rätt lite sömn nu.. Och magen har inte varit glad denna vecka heller.. (=näringsbrist).. Får liksom inte till det med att somna i tid. Men måste ju ändå gå upp liksom. Jobbat hela veckan (visserligen deltid, men ändå) och med en heldag introduktion idag (sån där företagsinfo-dag), plus att ena chefshalvan ringde och frågade om jag och herr R kunde jobba övertid idag. Jomenvisst liksom.. säger hon som efter en lång tids inkomsttorka suktar efter slantar i börsen igen. Råkade överkonsumera kaffe och rände omkring som en speedad kanin. Hoppas jag inte rörde ihop ordrar och paket bara. Kom hem 19.30 och tänkte att idag måste jag träna något i alla fall, då jag inte gjort något sedan styrka och balance i måndags. Har man kort om tid är en 5-kilometare det bästa tycker jag. Så ja, en sväng runt sicklasjön blev det, prick 5 km totalt.

 

 

Tyckte som vanligt att oj vad snabbt det går.. Och blir besviken när jag sen kollar resultatet.. Nåväl. Kan ju inte förvänta mig underverk när jag är zombie och inte hinner träna ordentligt heller.. Jag kan ju se det såhär;

för ungefär ett år sedan sprang jag vårruset i Karlstad på 27.15 - och den tiden slog jag ju idag! Och då på en mer kuperad bana idag, jämfört med en sjukt enkel och platt bana då -> måste ju försöka se något positivt.. Planen närmast är ett intervallpass i helgen - kanske 2 km uppvärmning, sen snabba korta intervaller på 30 sek + 1 min och 30 sek vila i 5-6 km, och sen lugn jogg 2-3 km. Det blir en bra intervallöppning tror jag.. är ju inte så bra på långa intervaller, såatte.. börjar lite lätt istället.

 

Imorgon är det fredag! Jobbar från 14 så lite gym och matshopping har jag tänkt hinna med på förmiddagen..?

Jomenvisst, blev ju tillslut en (hel) del vin igår och så Eurovision med trevligt folk. Idag har varit zombiedag som spenderats i sängen mestadels; serier, film och lite sömn. Kände hur otroligt skönt detta var - är alltid uppe och ska göra något annars, passa på för att det är söndag, träna och sådär. Hade faktiskt ett yogapass inbokat och vaknade extremt pigg och välmående vid sju imorse. Men anade oråd ändå så jag avbokade. Efter att jag fått i mig halva frukosten och låg och kollade på en serie så blev jag illamående som sjutton, precis vid 11-tiden då passet skulle ha börjat - så japp, det var som jag trodde. Skönt att man kunde genomlida det måendet i sängen istället för på en gummimatta i träningslokalen liksom....

 

I övrigt liten hundpromenad, handlade på Ica i Sickla (stockholmarna sviker visst aldrig det köpcentrumet.....), har ätit pizza och såå. Såg Mama också som jag varit nyfiken på länge.. Blev så besviken; b:ig och stundtals helt obegriplig. Alldeles för onaturlig för att vara läskig. Nåvääääl. Hoppas på att orka upp i ottan imorrn för ett styrkepass innan frukost.. Lyckas jag? Tveksamt. 

 

Har denna vecka, och även förra, gått neråt rejält i pigghet och prestation - antar att det tar ett tag att ställa om när en börjar jobba, och så har det blivit allt mindre sömn ju längre denna vecka lidit. Jag har lite halvt tvingat mig att köra lite träning ändå sedan backintervallerna i söndags.. Två joggrundor på 5 km - en innan frukost och en efter jobb på kväll - båda på tider över 25 minuter.......................Och ett välbehövligt body balance-pass har det blivit. [Förutom alla hundpromenader såklart - det blir ett antal kilometer om dagen, men räknar inte det eftersom det liksom hör till vardagsmotionen.] Och inför träningarna har jag nästan haft den där ångesten en hade förr i tiden när träning sågs som ett nödvändigt//onödigt ont.. Men den försvann snabbt när jag väl var där - hipphurra.

 

 

Och ja, lördag då, och lite mer tid att lägga på sånt som träning - så vad passar inte bättre än ett distanspass? Samtidigt har jag pga. jobb inte heller kunnat fasta så som vi kört tidigare heller. Bara onsdagsfasta har hunnits med - så lördagen var tänkt att vigas till det också.. Känns liksom inte som att fasta och långlöppass går ihop, men jag tänkte att jag ju kan testa;

 

Hällde ändå i mig rejält med vatten, en resorb sport och en kopp kaffe med gräddmjölk. Hade - självklart - för mycket kläder på mig så jag svettades väl ut det mesta och lite till, men framåt gick det! Kändes som när jag åt mer strikt lchf faktiskt.. Sådär som att en kan hålla på länge länge, men inte göra några spurter eller öka.. Antar därför att energin gick på fett kanske? eftersom jag redan varit vaken 3-4 timmar innan jag stack ut så bör en väl ha förbränt mycket av de primära energiförråden (glykogenet)..

 

Tack vare min superba gps så missades en bit av sträckan jag sprang (sprang samma 15 km-sträcka som två gånger tidigare) så jag blev lite fundersam när det stod 11,3 km på 1 timme och 28 minuter.. Appen ändrade det till 1 timme och 7 minuter senare, men ja, totalt alltså drygt 15 km på 1 timme och 28 minuter. Är nöjd och tänker att mitt lilla experiment funkade rätt bra. Höll liksom äntligen jämnt tempo. Men mådde lite sådär efteråt så jag åt äpple och vaniljkesella och nu är det väl lika bra att fortsätta. Å..Får se hur det blir med den där fastan framöver.... - Nu dammsugning, fortsätta tvätta, lite serier på datorn (och sneglar lite mot hockeyn också..) och senare lite fest? Orkar jag? Tveksamt.

Hade ställt klockan på tiidigt för att jag tänkte gå på ett CX-pass (core) klockan 7. Men kom i säng så sent igår kväll och kunde därför -på riktigt- inte röra mig imorse (mer än att stänga av larmet..). Är så sjukt klubbad nu på våren alltså.. Dock har nästäppan försvunnit -HURRA- så jag ser ljust på framtin. Får kompensera med ett löppass ikväll istället, om jag orkar efter joppet.

 

 

Lyxfrukost (leverpastejen som för dagen lyfter den i mitt tycke) idag; ägg, ost, leverpastejsfinncrisp och yoghurt-grädde-äpple-dadlar-linfrön-kokos-valnötter.

Det blir alltid lite jobbigare att släppa stället/omgivningen när en varit någonstans ett tag tycker jag. Innan man tagit sig dit så tror, i alla fall jag, att det är där jag är just nu som är där jag vill vara/där det är bäst (och vad som definieras som bäst varierar ju) - och tycker alltså att det är jobbigt att lämna det stället.

 

Innan jag åkte till Hoffan i helgen så kände jag att jaa, Sthlm - det är BRA det (vilket jag bara känt från och till hittills). Och när jag var hemma i skogen i helgen så kände jag att - Hofors, det är HEMMA det. Och samtidigt går jag och toklängtar efter Karlstad nu under vår och försommar, bara för att jag tyckte att det var så bäst då.

 

Det verkar alltså som att "hemma" - i alla fall just nu - inte är kopplat till platsen, utan känslan en har inuti. Sen är ju såklart hemma alltid där mina hjärtan nr 1 och 2 är, men det är inte det jag syftar på här.

 

Jajja, helgen då.

 

Sista morgonen i Hoffan blev längsta sovmorgonen denna lilla "semester", följt av film i sängen, lite lyxigare och större frukost (för mig i alla fall) och sedan lite backintervaller i min älskade (halvt nedhuggna) barriga skog.

 

 

Inte så lite övermätt (igår kväll var jag på grill, öl och snacks, hos bästis & co och åt mig määtt :)) en dryg timme efter frukost joggade jag iväg runt Storfly.. Stannade på vägen vid branta backen - den som går typ upp mot det där elhuset för er som vet - för lite backintervaller. Körde totalt 5 gånger uppför den stora backen och 5 upp på en mindre, flackare (den hitåt i bild) emellan. Efter tredje omgången började det spöregna och hagla.. Härlig känsla på en överkokande jag - men blev lite stressad över mobilen som låg i min tunna lilla vindjacka.. Fick gömma dem under granris.. Totalt en timme med 6 km jogg utöver backintervallerna. Fintdejö.

 

Gomorronrå. Har redan fått till det där springet jag skrev igår att det var dags att göra - en runda typ direkt efter att jag klivit upp..... Eftersom jag körde 45 min-body pump och också joggade lite på löpbandet igår så är kroppen sjukligt stel. Det, plus faktumet att jag nyss gått upp, och alla galna "sport"cyklister som cyklar till jobbet här (har alltså nästan krockat måånga gånger nu.. eller rättare sagt, de har nästan kört in i mig för att de verkar anta att jag inte kommer flytta mig en millimeter i sidled) - gjorde att det var mest jobbigt. Men när jag kom ut på spångarna här i sjöstan gick det bättre. Bästa underlaget att röra sig över! Å, längtar till fjällen nu.... - 5 km på nånting mellan 25 och 30 minuter blev det, och jag är nöööööööjd.

 

 

Har hunnit duscha, smörja mig (skitjobbigt ju), gått ut med Leia och ätit frukost; ägg och "krämig yoghurt" med lite grädde i, och så honungsmelon, ett par dadlar, kokos, linfrö och valnöt. Nu: kaffe och plugg. Senare: städning, tvättning - ooooch: Hoooofors. Harebra!

 

God morgon/förmiddagrå. Förra veckan missade jag en av fastedagarna, plus att jag åt en del bröd hela helgen. Nu har min mage sagt ifrån, så brödet är förbjudet ett tag framöver och egentligen borde jag fasta ordentligt  ett tag (ja, magen mår ju bra av sån vila). Är dock sugen på bröd nu när jag fått upp nosen fört. Jajja. Kör en sån där 600 kcal-fasta idag (brukar variera mellan den och 1-dygnsfasta; middag-middag) men är nog redan uppe i 400 snart så det kan bli jobbigt...

 

 

Jag är så jäklarns tung i huvudet hela tiden. Går och kisar med ögonen och får trycka på nacken för att ögonen känns trötta/torra och huvudet spänner. Varje vår är det samma sak. Kan det vara pollen eller? Eller någon form av vinter->sommaromställning kanske? Vill inte ta några piller i onödan men kanske pollenkänslighet kan visa sig såhär.... Och på tal om våren har jag en sån extrem "hem"längtan till Karlstad. Våren var det bästa där. Kan liksom inte sluta tänka på det heller.. Här i storstan börjar det bli grönt, men här nere i Sjöstaden får jag "bara" utomlands/charterfeeling.. Antar att all asfalt i kombination med avgaser och restaurangdoft och närheten till vattnet ger doften och känslan.

 

 

Började på ett extrajobb/framtida sommarjobb? igår också. Lagerjobb. Det känns som att det gick bra, skitkul (fast vingligt) att köra sån där plock/ståtruck där man åker med upp i trucken när man ska plocka högt upp i pallar. Har truckkort för den, men har aldrig kört en innan.... Nåvääl. Väldigt simpelt, men jag gillar det.

 

Och i helgen åker vi hemåt Hoffan också - så himla underbart. Ska ut i skogen och glida runt tänkte jag, längtar ihjäl mig efter riktig skog nu alltså.

 

I övrigt går det lite halvsegt - med skola och sånt. Och träningen blir lite lidande, kanske av det där pollen/vårsyndromet? Springer ju knappt något alls nu, trots att ingenting talar emot det. Men det är lätt att det blir så nu när jag har det där kortet på nordic wellness också. Ska nog på ett lunchpass om ett tag........ - men imorrn får det ta och bli lite spring. Punkt.

Förutom uberkul klättring roade vi oss alltså också med indisk restaurang (Shanti, den på Katarina Bangata, som ska vara väldigt bra och typisk indisk mat), öl och boule-spel på ugglan en kort bit från shanti. Tog ju lite foton som ju måste förevigas i cyberrymden.

 

I helgen har vi som sagt haft finbesök i form av syster och Mange. Brunch, klättring, shopping, indisk restaurang, boule och sånt har vi pysslat med under dessa två dagar - och det har varit riiktigt bra.

 

 

Klättringen var helt klart höjdpunken - för mig, och förmodligen för de andra också. Bror och Anna klättrar ju och får instruera/säkra och så, så vi var liksom i följe med dem. Vi åkte till klättercentret på Telefonplan på lördagsdagen och klättrade i några timmar. Riktigt stort klättercenter så det var aldrig någon väntetid på väggarna. Vi andra fyra turades om att klättra med Anna och brorsan som säkrade/höll koll typ..

 

 

Det var svinkul! Och gjorde jätteont ibland (dum idé att styrketräna i fredags..) i fingrar och underarmar/biceps. Inte så lätt att använda armar och ben på rätt sätt i början - avlastning/styrka som bör vara på/komma från benen hamnade lätt som en spänning i armar - men det var faktiskt lätt att ignorera pga. peppen/adrenalinet. Jag har aldrig klättrat förut (ja, förutom på typ testväggar och lekplatser ni vet..) men har alltid varit klätterapa ute i naturen (en favvogrej när man var liten var ju att hitta skitbra klätterträd) så det var ju inte något helt obekant man utförde.

 

Igår var jag såå pepp på att sticka ut på en långrunda; var på ett skitkul combat-pass och tänkte ändå bara  på "den där rundan jag ska ta imorgon". Idag mot kvällningen var jag inte så pepp mer... MEN solen bröt ju fram så ja, jag var väl tvungen. Skitjobbigt vare  till en början - men jag tyckte jag var så duktig att hålla nere tempot. Tydligen gick det snabbare än jag tänkt mig och trodde.. igen. Behöver visst någon med mig som håller ner tempot, eller något annat hjäpmedel.. Men "rekord" i alla fall. Ingen rolig tur dock - och NU är det skärpning. Backträning nästa! .. . Firade ändå med en cola i alla fall - går inte att dricka annat efter en längre löprunda - precis som vid bakfylla faktiskt.

 

 

 

Blev lite småsugen på öl vid en brasa under springet, men vi skippade sånt idag (blir väl mer av det i och med finbesök i helgen) och har planterat röven i soffan istället. En Leila-mockaruta (fast strösseltestet var lite fail - godare med kokos), någon karamell och en film (The Impossible), som slet sönder hjärtat på en lite halvt, fick det bli. Nu sitter vi och drar upp humorn med lite med Baksmällan på i bakgrunden. Vilken jäkla sjuk film.