Vila, fjälljogg, vila

Lördag, söndag, måndag.
 
Vi var rätt slitna i kroppen (främst baksida ben och höfterna) på lördagen efter låktaklättringen - inte helt förvånande. Så det fick bli en vilodag. Vi slappade i stugan, läste, såg serier och sånt. Men är man i en sådan storslagen natur så kan man inte bara sitta i stugan, så en promenad till turiststationen, och lite till, hann vi med. Precis brevid turiststationen ligger Abiskojokken - som är rätt skrämmande med allt forsande vatten och kanjonklippväggar som störtar rätt ner precis brevid en, men också otroligt vacker - där det går en massa småstigar runt omkring. Vi gick på en sådan stig brevid jokken till "fågeludden" där man har utsikt över deltat ut i Torneträsk. Efter att ha kikat ut lite där gick vi tillbaka till turiststationen där jag köpte den obligatoriska Abisko-t-shirten och också fyndade ett par uthyrningskängor. Mina gamla kängor har gett mig skavsår så det var på tiden. Nypris var 2900 och jag köpte dem för 980, i princip i nyskick (det stör mig inte det minsta att ett par andra personer trampat runt i dem) så jag var riktigt nöjd.
 
 
På söndagen tyckte vi att vi vilat färdigt så vi bestämde oss för ännu en fjälljogg. Förra året tog vi en tur upp på Nuolja, runt toppen och ner på baksidan genom dalen där, till Björkliden och så rallarvägen hem - som vi tyckte var riktigt fin, så vi ville göra den igen. Vi började med att jogga fram till Nuoljas fot, varifrån vi gick upp (eftersom jogg är för jobbigt för en sådan stigning, och egentligen mest slöseri med energi då det tar ungefär lika lång tid, för oss i alla fall), pausade med en cola vid fjällstationen där, innan vi joggade vidare. Riktigt jobbigt på nervägen då den branta vägen tillsammans med alla stenar gör att man måste vara med och uppmärksam heela tiden. Efter Björkliden när rallarvägen kommer blir det däremot väldigt bekvämt med en sån där fin stig som gör att det känns som att man nästan får hjälp med farten av stigen själv. Totalt nästan 25 km, och jag hade jäklarns ont där på slutet.
 
 
På måndagen var vi sliiitna. Det var vi iofs hela resan mer eller mindre, men ändå. Vilodag igen, och denna gång var det mest häng kring stugan. Det fick räcka - och förbaskat fint, det med.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0