Weronika

God morgon/förmiddagrå. Förra veckan missade jag en av fastedagarna, plus att jag åt en del bröd hela helgen. Nu har min mage sagt ifrån, så brödet är förbjudet ett tag framöver och egentligen borde jag fasta ordentligt  ett tag (ja, magen mår ju bra av sån vila). Är dock sugen på bröd nu när jag fått upp nosen fört. Jajja. Kör en sån där 600 kcal-fasta idag (brukar variera mellan den och 1-dygnsfasta; middag-middag) men är nog redan uppe i 400 snart så det kan bli jobbigt...

 

 

Jag är så jäklarns tung i huvudet hela tiden. Går och kisar med ögonen och får trycka på nacken för att ögonen känns trötta/torra och huvudet spänner. Varje vår är det samma sak. Kan det vara pollen eller? Eller någon form av vinter->sommaromställning kanske? Vill inte ta några piller i onödan men kanske pollenkänslighet kan visa sig såhär.... Och på tal om våren har jag en sån extrem "hem"längtan till Karlstad. Våren var det bästa där. Kan liksom inte sluta tänka på det heller.. Här i storstan börjar det bli grönt, men här nere i Sjöstaden får jag "bara" utomlands/charterfeeling.. Antar att all asfalt i kombination med avgaser och restaurangdoft och närheten till vattnet ger doften och känslan.

 

 

Började på ett extrajobb/framtida sommarjobb? igår också. Lagerjobb. Det känns som att det gick bra, skitkul (fast vingligt) att köra sån där plock/ståtruck där man åker med upp i trucken när man ska plocka högt upp i pallar. Har truckkort för den, men har aldrig kört en innan.... Nåvääl. Väldigt simpelt, men jag gillar det.

 

Och i helgen åker vi hemåt Hoffan också - så himla underbart. Ska ut i skogen och glida runt tänkte jag, längtar ihjäl mig efter riktig skog nu alltså.

 

I övrigt går det lite halvsegt - med skola och sånt. Och träningen blir lite lidande, kanske av det där pollen/vårsyndromet? Springer ju knappt något alls nu, trots att ingenting talar emot det. Men det är lätt att det blir så nu när jag har det där kortet på nordic wellness också. Ska nog på ett lunchpass om ett tag........ - men imorrn får det ta och bli lite spring. Punkt.

Förutom uberkul klättring roade vi oss alltså också med indisk restaurang (Shanti, den på Katarina Bangata, som ska vara väldigt bra och typisk indisk mat), öl och boule-spel på ugglan en kort bit från shanti. Tog ju lite foton som ju måste förevigas i cyberrymden.

 

I helgen har vi som sagt haft finbesök i form av syster och Mange. Brunch, klättring, shopping, indisk restaurang, boule och sånt har vi pysslat med under dessa två dagar - och det har varit riiktigt bra.

 

 

Klättringen var helt klart höjdpunken - för mig, och förmodligen för de andra också. Bror och Anna klättrar ju och får instruera/säkra och så, så vi var liksom i följe med dem. Vi åkte till klättercentret på Telefonplan på lördagsdagen och klättrade i några timmar. Riktigt stort klättercenter så det var aldrig någon väntetid på väggarna. Vi andra fyra turades om att klättra med Anna och brorsan som säkrade/höll koll typ..

 

 

Det var svinkul! Och gjorde jätteont ibland (dum idé att styrketräna i fredags..) i fingrar och underarmar/biceps. Inte så lätt att använda armar och ben på rätt sätt i början - avlastning/styrka som bör vara på/komma från benen hamnade lätt som en spänning i armar - men det var faktiskt lätt att ignorera pga. peppen/adrenalinet. Jag har aldrig klättrat förut (ja, förutom på typ testväggar och lekplatser ni vet..) men har alltid varit klätterapa ute i naturen (en favvogrej när man var liten var ju att hitta skitbra klätterträd) så det var ju inte något helt obekant man utförde.

 

Hade en tudelad förmiddag idag.. Hade en anställningsintervju för ett sommarjobb som jag var supernervös för; sitta och få stela strikta frågor i ett tyst rum typ tänkte jag. När jag åkte dit tankade jag access-kortet med en månad för jag tänkte att jag kommer att åka hit och dit närmaste dagarna och så vill jag kunna åka lite mer fritt och inte så planerat. Intervjun var tvärtom mot vad jag trodde vääldigt avslappnad samtidigt som vi gick runt och kollade arbetsplatsen. I slutet sa jag att jag tyckte det var så bra att det inte blivit sådär strikt för jag varit så nervös. Då visade han mig ett häfte med alla monsterfrågor - plus tusen till - och sa att han inte gillade sånt där och därför skippade det. Najs. Nåväääl. Ska hoppa på tvärbanan tillbaka hem - och hittar inte accesskortjäklet. Letar på mig och på vägen: borta. Såå tänker att jag måste åka hem och spärra det. Då hittar jag ingen automatjäkel att köpa enkelbiljett på. Får gå till nästa station (som visserligen ligger bara knappt en km bort) men då är pappersjäklet slut  så den kan inte skriva ut biljetter. GAH. Fick tillslut åka med gratis för snälla konduktören i alla fall <3 Ett par hållplatser hemifrån såg jag massa ambulanser stå vid en lastbil som precis svängt i en kurva. Lite under framänden på bilen ligger en cykel, och på sidan en man. :(  - Så himla konstigt livet är. En oroar sig för ett sommarjobb och biljett för kollektivtrafik, en annan för livet? Kontraster kanske ordet är.

 

Tog en promenad med hjärtarna i kontrasternas väder ockå. På eftermiddagen dock. Det var fint.

 

Nämen fy vilken seeeeg jäkla helg. Spontant känns det så i alla fall. Fast tänker jag efter så har jag ju ändå fått till ett par fina träningspass, soliga hundpromenader, restaurangbesök i form av en stor jäkla fin grillad köttbit med tillbehör, kakbak mm. Men emellan det jag gjort har jag mest suttit, och det är väl därför det känts så förbaskat segt. Glott ikapp på en serie, sett film - och sådär.

 

 

Har lääst en del också och har "bara" några sidor kvar i Kristin Lavransdotter nu också. Haha. Herreguu. Började läsa boken i november!!.. Försvarar mig med att: 1. bokjäkeln är en kloss på nära 900 sidor, 2. jag har i princip bara läst några minuter innan jag somnat på kvällarna, 3. har läst ut flera böcker på sidan om under tiden. - Men ja, jag känner så himla mycket känslor för denna otroligt finafina historia. Har väl under denna långa lästid växt halvt ihop med den och känner en jäkla separationsångest nu (var tvungen att gå tillbaka till början bara för att få återuppleva kapitlen när Kristin träffar Erlend igen <3).. - men det är också för att den är uppbyggd på så sätt. Den handlar ju om Kristins liv från början till slut (?) och den är skriven så att man är med i alla skiftningar i stämningen samtidigt som den lämnar utrymme till att bygga upp mycket själv. Å, jag liksom får en längtan till att leva på det sättet.. på 1300-talet. Enkelt, men stort. - Ja, det gäller ju att man måste födas in till en bra familj/ätt då ocksårå men..

 

Näe, måste fortsätta - har väl en 40 sidor kvar.

 

Två mystiska saker hände idag när jag gick med vovven på långpromenad. Först när jag låst dörren och gick på loftgången och var precis vid hissen.. då öppnas hissdörren av sig själv (som inte öppnas om man inte trycker på knappen) och därinne står en liten kartong mitt på golvet..Inget mer. Ingen person i sikte. 

 

- Tänkte direkt "bomb" och tog den andra hissen som finns en bit bort... (- Kanske borde jag kollat kartongen? Å, nu ångrar jag mig. Tror jag.)

 

Sen ute i skogen så går jag med Leia lös "offroad" och klättrar upp på en av alla bergknallarna som finns. Är påväg att välja att gå till vänster längs med ett stup för att komma runt toppen till andra sidan. Plötsligt kommer en jättestark doft av typ väldigt otvättad människa, som en person som varit hemlös länge exempelvis luktar. Ingenting konstigt egentligen, det är ju inte som att det är ovanligt tyvärr.. Men att det just är mitt ute i skogen? Och på det känner jag en väldig skräck, av någon anledning. Förstår inte varför, bizzart och overkligt bara alltihopa. - Gick över toppen istället.

 

(Och ja, vad kan vi dra för slutsats av detta? Att jag är en fegis kanske.)

 

 

Nåväl. Nu är jag tillbaka i verkligheten igen. Gjorde återigen misstaget att åka till Ica i Sickla på en fredagskväll runt 17.. Gör man det rycks man definitivt tillbaka till verkligheten.

Aaaaahrrh. Har fortfarande den där jäkla träningsvärken kvar. En sak jag avskyr är träningsvärk. Framförallt i baksida axlar, sidomag/skuldermusklerna (vingarna?), triceps och biceps. Har nu en sjuklig värk i tre av dessa. Plus rumpa och baksida lår. Börjar ångra mig att jag ska träna upp styrkan min, orkar inte med detta, blir ju galen.

 

Planen var att testa två halvtimmesgrupppass idag - och hade verkligen sett fram emot det - men pallar inte med värkkroppen. Så jag tar min andra fastedag idag istället, vilken jag från början tänkte ta imorgon.. Och så kanske jag kan "bränna av" (..hihi........) ett gympass imorrn em/kväll? Mycket folk (vilket jag gärna undviker när det gäller gym) kan det väl inte vara på en lördagskvällning? - Ben, bröst och biceps kanske? Kollar med PT:n när han kommer hem.

 

Annars försöker jag göra plugg. Går sådär. Tänker på godis. Karamellkungens lösgodis tänker jag på just nu. Och croissanter. Ja, typ såhär:

 

Jag har ju skrivit att vi har testat 5/2-fasta de senaste veckorna. Det innebär att en äter som vanligt (alltså inget frossande, utan okej - tillåtande - men okej mat) 5 dagar i veckan, och fastar (äter omkring 500 kcal) 2 dagar i veckan.

 

Kanske någon har sett programmet om fasta i Vetenskapens värld. Kortfattat handlar det om hur Michael Mosely (som gjort en del inom folkhälsa och liknande tidigare) vill förbättra sin hälsa, sina värden och sin möjligt förhöjda risk för bland annat testikelcancer och letar efter olika sätt. Han träffar en del professorer/forskare inom detta hur en kan förlänga sitt liv kopplat till fasta. Tillslut bestämmer han sig för att under en längre period testa 5/2-fasta för att sänka sitt IGF-värde;

 

- Våra kroppar är normalt i "gasa och kör-läge" och cellerna delar sig heela tiden.. Tillväxtfaktorn IGF1 påverkar våra celler i kroppen, och har vi ett högre värde så delar sig cellerna mer. Om värdet går ner saktar nyproduktionen av celler ner, och man ser att befintiga celler reparerar sig mer istället - och skador på vårt DNA lagar lättare. Är en person i läget där en har ett högt IGF-värde så är personen mer utsatt för cancer och diabetes då cellerna växer för fort för att hinna lagas.

 

- Hos en grupp människor i en avlägsen del av Equador, som har extremt lågt IGF1-värde, har det visats att de i princip inte drabbas av typ cancer och diabetes. Och detta trots att många av dem röker, dricker och majoriteten är överviktiga.

 

- Kopplingen till vad vi äter och IGF-värdet är protein. Protein reglerar hur mycket IGF vi producerar - ju mer protein, desto högre produktion. Studier visar att IGF-värdet kan minskas genom att äta mindre och dra ner på proteinerna.. Samtidigt bör en inte dra ner för mycket för mycket då proteiner ju är livsnödvändiga: för lite proteiner är farligt. - Däremot finns ett "annat" sätt att minska sitt IGF-värde: att fasta.

 

- En annan sak de tar upp är att tester på möss visar att när de är hungriga/fastar så bildas det nya hjärnceller i deras hjärnor (och denna forskning kopplat till alzheimers). Det blir en hel bok om jag skriver mer - men finns intresse (vem är inte intresserad av hur man kan föryngra sig liksom..) kan programmet ses, det är tillgängligt någon månad till!

 

 

Rent praktiskt går det till såhär för oss; Under fastedagarna äter vi maximalt 400-500/500-600 kcal. Detta uträknat på en "vanlig" kvinna/man. Eftersom vi tränar en del har jag höjt detta till ca 600 för mig. Jag äter frukost på runt 300, dricker kaffe/te med mjölk/grädde och äter något litet på kvällen - totalt 600 kcal. Det funkar okej, men jag blir rätt trött - speciellt mot kvällen. Hittills har den enda "riktigt" negativa effekten jag märkt av är att jag någon gång blivit lite yr. Eftersom jag normalt har relativt lågt blodtryck är detta kanske inte så konstigt, och det har blivit bättre när jag druckit mer vatten, vilket jag är rätt dålig på.

 

Anledningen till att vi (jag) kör just på 5/2 är för att det är enkelt, det funkar i vardagen. Det är faktiskt rätt skönt att minska på disk och slippa laga mat ibland. Och ämnesomsättningen påverkas inte heller, för att det är under så kort tid. Görs det längre så anpassar sig ämnesomsättningen till det en stoppar i sig.. Anledningen till att jag kör på fasta i det stora hela är det uppenbara (det jag skrivit om ovan - vem vill inte minska sin risk att få cancer mm.?) - risken/fördelarna för mig specifikt, kopplat till min (relativt vanliga) tarmsjukdom (som visserligen inte gör sig påmind nuförtiden, men ändå - i det långa loppet vill jag sluta ta medicin) och att gå ner några kilon (som jag skrivit tidigare).

 

- I förlängningen hoppas jag kunna ta prover just för detta regelbundet, för att se hur det påverkar min kropp - just nu går jag på "känsla". För SÅ jäkla stora uppoffringar görs ju inte tycker jag..

Jämfört med igår känns det något ljusare idag, horay. Har liksom tryckt i mig tillräckligt med morotsbanankaka (åt väl typ halva..........) "spa:at" mig, sett bra på bra serier (skippade dock den något tveksamma filmen för nya avsnittet av Game of thrones) och druckit te. Inleder idag med en färgglad frukost. Och fortsätter med en hundpromenad.. innan vanliga sysslor måste ta vid. Ska få till någon sorts träning också tänkte jag. Kanske dags att skriva in sig på det där gymmet?

 

Vissa dagar kan onekligen vara gråa - på alla sätt som finns möjliga. Förutom grått och regn utanför fönstret så har jag typ senaste åren då och då drabbats av en extrem pms, som - jag tror - byggs på/minskas gånger typ 10, av vädret. Antingen upp eller ner.. Idag är det nästintill botten och livet känns helt meningslöst. Extrem trötthet, ångestkänslor som blandas upp med korta paniksekvenser, som sätter igång stress och livsfunderingar och sådär. Usch.

 

 

Turligt nog vet jag att detta är tillfälligt - det här värsta liksom. Så jag kan skapa mig en viss distans till det, även om det faktiskt inte går att "stänga av", som vissa här och där fortfarande verkar tro.....det vill säga, att man ska kunna "skärpa till sig bara". Det är mer att man bara får låta det hållas, följa med genom det - för det försvinner ju förr eller senare.

 

Jag satt och pysslade med grejer - som fick mig att fundera vidare på andra grejer: framtiden och så - och samtidigt "panikerade" över det jag inte gjorde, som jag också måste göra. Men så tänkte jag att det inte är värt det - för vad jag än gör kommer jag inte må bättre idag, i alla fall inte bättre i just de grejerna.

 

Så istället gör/ska man göra sånt som ger lite lindring till skijten tycker jag:

 

- Baka en kaka som smakar som en mix av morotskaka och banankaka (en favorit!)

- Se en enkel film, exempevis denna

- Ta en låång dusch/ett bad och fixa hårinpackning och smörj in med något som ger brun färg och god doft

- Se en bra serie

- Tänk ut någon uppiffning som du skulle vilja göra <--håret (..och gör det direkt innan du ångrar dig?)

- Läs. En. Bok - med te till

 

Godmorgon soliga söndag. Frukost, en del morgonfix och hundpromenad är avklarat. Nu slappar vi lite till och spanar in första avsnittet av Vikings.

 

Det var två hungriga personer (plus en hund) som gick upp av sig själva imorse vid 7.30 (! på en lördag...hade definitivt inte hänt annars om inte larmet ringt) så det var bara att sätta igång. Nu sitter  jag här mätt, med kaffe, och ska kolla på en film faktiskt.. Regn och grått ute liksom, så varför inte. Har tänkt att jag ska försöka få till en längre jogg idag också, men vi får se.. Sommar+jogg+regn är okej, men nu? Nja.

 

Äntligen är saker och ting här hemma nästan helt på plats (saknar vardagsrumsmatta, fungerande dammsugare, diverse köksgrejer, ett par klappstolar -då fina pinnstolarna tar för mycket plats och kanske en pall dårå) och jag känner hur jag mer och mer gillar lägenheten - den är grym faktiskt. Blir lite arg över det också ju, pga den korta tiden vi har här.

 

Kunde tack vare storhanding igår i alla fall få ihop en förbaskat god sallad till lunch. Inget särskilt i den (blandsallad:ruccola/babyspenat/röd sallat, alfagroddar, rödlök, räkor, ägg, ost, tomat och lite basilika) som synes, men alla ingredienser smaksynkade så bra - tror det (smakmässigt) blev den godaste hemmasalladen evverr tack vare det. En fet sås på créme fraiche, majonäs, svart kaviar, salt och peppar till.

 

 

Och så fick efterrätten bli lite lyxig den också dårå.

 

Görmörrön. Jäklar vad trött jag är nuförtiden. Och trött på diverse saker. På stressen framförallt kanske. De ä mycke nu..

 

Igår, efter däckbyte och packning av lite mer grejer, åkte vi tillbaka till storstan. Vägen hem varvades av snöstormsjäkel och sol och torrmark. Härligt med sommardäck.. i dubbel betydelse då typ. Men fram kom vi!

 

Och jag kom inte sent till det där stark ute-passet heller som jag trodde. Det var faktiskt riktigt kul. Att träna sådär utomhus, med träd, pinnar, personer, staket osv. som hjälpmedel är riktigt kul tillsammans med andra. "Crossnature" med lite kondition och så funktionell styrketräning, 75 min. Hade jag inte varit anmäld och redan bestämt med någon så hade jag helt säkert skippat någon som helst form av uteträning med tanke på vädret. Men ja, det lättade upp och hade det inte slutat snöa hade det nog ändå inte varit något jätteproblem. ..Lätt att tänka så i efterhand dock.

 

Efter det blev det en massa uppackning (har dock skitmycket kvar) och sushi från ett av hammarby sjöstads kanske 100?.. sushiställen. Man behöver inte gå långt för att få sushi här alltså.. Såg en fin film också: Safety not guaranteed.. Om en kille som lägger ut en kontaktannons där han söker någon som vill följa med och resa i tiden med honom. Riktigt bra.

 

Nu ska jag kämpa vidare med alla jäkla grejer. Upptäckte igår att vi har med oss massor av muggar och blomkrukor i flyttlådorna från Hoffan, men inte en enda kastrull eller stekspade. Fick steka bacon imorse med gaffel i teflonpanna............ Skjut mig i hövvet liksom.

 

Hej hej!

 

 

Städtanten är klaar. Städ- och flytttanten kanske.. Städat och åkt med grejer tisd-fred och så med släp med de stora grejerna på torsdag kväll. Fick kramp i underarmar och framförallt händer som sajtan då, och har fortfarande ont. Tungt vare! Fast jag är nog bra svag där. Skulle behöva träna upp uthålligheten där alltså. Klättra lite kanske? .. Nu står allt i kartonger, påsar och högar på nya stället. Typ sängen bara som är som den ska. Så vi har att göra.

 

..Är dock i Hofors nu igen. Däckbyte och införskaffning/hämtning av diverse nödvändiga prylar är det som gäller. Avskyr verkligen alla dessa förbannade ägodelar man har (och tyvärr "behöver"). Hur mycket samlade man på sig i Karlstad egentligen? Förstår inte.. Ska sikta mot att minska ner mer och mer - det ger mig ingenting längre att ha en massa grejs. Bara en massa plock och stress över det. Som tar tid från annat.. sånt som jag vill göra. Vad ger en fin kopp eller burk mig liksom.

 

Har inte tränat sedan joggrundan förra lördagen (!) så idag tvingade jag mig ut. För ja - kör jag uppehåll så får jag tvinga sig. En kort (hade inte tiiid) runda som jag siktade på skulle bli 5 km. Fick dock bara till 4,7 - men det duger det också. En bra tid ändå med bra känsla i kroppen.. Jobbar på löpsteget nu, använda benen på riktigt och så, och det funkar sålänge jag inte är för trött. Märkte direkt på sista kilometern att axlarna drogs fram och spändes fast så att jag får ont och blir stel, och att jag blev mer "sittande" i hållningen (uuugggly). =Jobba på uthålligheten alltså! När man nu ska hinna med det.. Lade till lite styrkeövningar på 15 min också för att väcka musklerna. För imorrn ska jag och Anna testa ett styrkepass utomhus (Stark Ute). Får se hur det går - med min nedsegade kropp - då!

 

..och det är såå kul..

Alltså inte då. Flytta måste vara en av de värsta grejer man kan göra (i vårt välfärdssamhälles vardag). Vi har minimalt med grejer här, och ändå är det så sjukt mycket som ska packas, flyttas, bäras och sorteras. Jag har hållit på i snart tre dagar med städning, packning och skjutsning av prylar och är inte färdig än (=panik över annat som måste göras som tiden inte finns till). Det är sånt som gör att man börjar reflektera över allt man köper och vad man egentligen behöver. Skulle man flytta en gång i månaden skulle man väl tillslut bara äga en ryggsäck med innehåll att packa.(*drömmen*)

 

Idag ska vi flytta de stora grejerna i alla fall och efter det bor vi officiellt i Hammarby sjöstad. Eller ja, officiellt bor vi väl i Hofors där vi är skrivna, men ändå. - Lägenheten är verkligen fin och fräsch. Inte så mycket själ som här i 50-talslägenheterna, men snyggt och funktionellt. Synd att man inte har den minsta lust att fixa och inreda för bara tre månader.

 

I övrigt har jag dragit på mig en bihåleinflammation med tillhörande huvudvärk och inflammation/infektion i mun och hals. Smärta på alla sätt när man äter alltså. Skyller allt på påskgodiset.

 

Träningen blir av uppenbara skäl lidande och jag börjar få smått panik för att musklerna och flåset helt ska förtvina. Kanske jag söker mig till något träningsställe nästkommande två månader, bara för att komma igång - om det finns något som inte tar ett skyhögt pris bara för att man inte binder upp sig ett år.........

 

Livet är härligt! Woho!

 

Ja, det här att våren är här är ju både bra och dåligt. För oss hundägare jublar vi väl kanske inte inomhus, när golvet, soffan, sängen (!) och allt annat är fulla med grus. Dammsugningen dubbleras och skaka ur lakanen i sängen får man göra om och om igen. Visserligen är nog människoskorna nästan lika bra på att dra in gruset.. Och har man en sopletarhund är det ännu en irriterande sak när allt smälter fram. Leia letar upp matgömmor som fåglar har - och godis i form av kattbajs blir ju såå lättillgängligt. Gött.

 

Men! Utöver de få otrevliga bieffekterna är det så jäklarns härligt. Solen lyser och värmer, lite lagom temperatur nu som gör att snön smälter men inte blir totalgeggigt på en gång, blommor kikar fram, vårvindar och fåglar är megaaktiva. Under min 15-minuterspromenad med Leia såg jag rätt många fågelarter, för att inte ha letat det minsta; nötskrika, kråka, blåmes, talgoxe, björktrast, större hackspett, mindre hackspett, spillkråka, fiskmås (!) m.fl. När man hör fiskmåsarna skrika såhär i början blir man ju alldeles glad. Synd att det inte håller i såg dårå men..

 

Tänk vad saker och ting snabbt kan ändra kurs. Igår när jag satt och desperatletade lägenhet och precis skrivit till en tjej som verkade skitbra, så hör Björn av sig och meddelar att han fixat lägenhet genom en kompis! Komiskt nog var det en kille på blocket som skulle hyra ut sin - en annan avdelning bara än var Björn jobbar. Visserligen endast för tre månader framåt från april - men det ger så mycket mer till att leta/fundera/bestämma för framtiden ändå. Det blir en lägenhet i Hammarby sjöstad/Sickla, vilket i mina ögon är riktigt bra! Bara en kort bit från hammarbybacken och nackareservaten igen - dock åt "fel" håll, men ändå! Vi hänger kvar i samma område helt enkelt, men ändå helt tvärtom. Hammarby sjöstad är lika med betongdjungeln i mina ögon, helt nybyggt, gator och trottoarer är uppvärmda liksom!, gräsplättar får man leta efter och allt är väldigt exakt och stilrent. Så påsken blir, förutom folkan-fest och god mat också en flytt av våra grejer ................ Hatar att flytta. Men! Det blir bra när det är klart.

 

Idag hade vi redovisning av vårt projektarbete och avslutning av etologikursen. Det känns väldigt skönt, och jag känner mig nöjd med min insats - tror jag kommer få helt okej betyg och så. Samtidigt känns det väldigt tråkigt för kursen har inte alls känts så väldigt betungande, förutom möjligen dagarna innan de båda tentorna, utan bara rolig - som att det verkligen handlat om "min grej". Och fin fungerande grupp var vi också. Jaaaja. Närmast ska jag ta mig i kragen, sparka mig själv i röven, få tummen ur och sånt, och försöka komma igång, och göra klart mitt ex-jobb. Känner mig inte väldigt konfident över detta, men allvarligt? Det är ett c-arbete, hur jäkla svårt ska det vara? Ska försöka i alla fall.