Weronika

Aaaaaahhh. Årets varmaste dag eller vad säger ni? Skulle jag vilja påstå i alla fall. Har badat för första gången denna sommar också. Tog en promenad med hjärtorna bort till lilla sjön här i de södrare delarna i naturreservaten och plumsade i. Jag är ju en badkruka - det smärtar verkligen om vattnet är för kallt - så jag chansar på temperaturen låg på 20+ eftersom det faktiskt var skönt i vattnet.

 

 

Långsamma promenader (vill se den som lyckas få upp farten på betongklumpen Leia) har varvats med diverse gottis att stoppa i mund, bokläsning (alltså - nivån på dessa böcker och hur den är skriven är sjukt  låg och irriterande på olika sätt.. men: måste. få. veta. vad. som. händer. !.) och lite träning denna helg. Igår stack jag ut på en joggrunda. Tänkte först köra en lång en, typ 15-20 km, men kom på att jag nog inte klarar det nu. Så siktade på upp mot 10 km.. Kämpade på i värmen och kikade på sträckan jag hade igång i runkeeper. Blev sjukt frustrerad över att ha kämpat som sjutton men inte kommit någonvart (drygt på 6 km på 48 minuter kändes ju något mysko...hade jag fått blackout nånstans eller vaad) men insåg att min gps jäklades igen. Såå mätte upp rundan och kom fram till att det blev runt 10 km på drygt 57 minuter. Bra! känner jag då.

 

Jamen goddag. Har ju inte hunnit uppdatera här riktigt.. det är så mycket nu. Men jag skriver ju främst om min träning dårå - och den har det inte blivit speciellt mycket av. En 6 km-jogg i fredags morse (innan festligheterna satte igång) och en till liknande runda på tisdagen före det. Är sjuk just nu (halsontet satte såklart igång på dagen på midsommaraftonen..) och känner mig med andra ord som en potatissäck. Det går snabbt tills den känslan sätter in när jag inte tränar på ett tag. Idag hade jag tänkt sätta igång med ett träningsschema för att få ett bra milsresultat på midnattsloppet, men det får visst vänta.

 

Snörvlade visserligen omkring på jobbet idag - kan jag stå och gå kan jag ju jobba också.. eller? Känner mig totalt slut och febrig nu.. vem i hellskotta har smittat mig??! Jag som så stort skrev att jag så sällan är sjuk i förra inlägget här.

 

Midsommaraftonen blev i alla fall bra - det mesta av den! Vi hade heldagsfest hos Björns föräldrar i Hofors, med sillunch och nubbe, tårta, lekar, grill och sådär. En annan kollade för djupt i glaset och sov sött de sista festtimmarna, men innan dess var det trevligt. Är sämst med att ha med mig telefonen så jag tog inte en enda bild - lånade denna bild av någon (Jessica tror jag? -hoppas ok?) på fejjan, för att ha något att lägga upp..

 

Ibland undrar jag varför jag tränar - ger det verkligen så mycket liksom? Om en tänker allt slit och all tid det tar - och hur mycket piggare (och snyggare ;)) en blir jämfört med de som inte tränar alls, och kanske på det också äter mycket "skräp" och festar mycket på det - så är ju inte skillnaden stor! Nu kan det ju tilläggas såna faktorer som gener osv. - jag kanske behöver jobba mer för att hålla samma pigghets- och friskhetsstandard som någon annan.. men ändå. I alla fall har det varit mycket av såna tankar senaste tiden.. Varför jag tränar och vad det egentligen ger mig. Löpningen har gått dåligt - eller i varje fall känts extremt dålig och trött som sjutton har jag varit trots att jag tränat (vilket normalt gör mig såhäääääääär mycket piggare). Men så kommer en sån där löprunda som den igår..

 

 Den ser kanske inte så mycket ut för världen, men den kändes så sjukt bra. Endorfinsprut och den där känslan när en känner hur starka låren, höfterna, rumpan och vaderna är - trots att det gör ont i dem. Att flåset, trots att det är högt, inte är på väg att ta slut utan orkar läänge till. Det är fint! Och då minns jag direkt varför jag tränar igen; förutom ovannämnda anledningar, kan tilläggas exempel som; mitt humör är gladare och jämnare, min sömn är bra, jag är sällan sjuk (senaste åren har det varit en rejälare och en liten förkylning per år!), min mage är gladare, jag klarar allt fysiskt tungt slit på jobbet utan att känna att t ex ländryggen efter ett tag säger stopp - och så vidare.

 

 

Mina pluppar är i Hofors över helgen medan jag har haft fullt upp.. Jobbade till sent på fredagen, gick direkt och körde en halvtimme på löpbandet plus styrketräning i 40 minuter. Kom hem och dog i soffan med godis. Igår var jag ute överallt, Sickla, shopping på söder och besök hos frissan - innan stortvätt och storstädning. Idag har jag precis kommit hem från jobbet (100% ob - ja tack) och tänkte städa färdigt innan jag placerar mig i soffan och ser film (Oz the great and powerful - den verkar ju skitbra, plus James Franco är meee). Och senare: sista passet på träningsstället innan kortet går ut.. (snyft).

 

M-m, något "fylligare" frukost idag. (Har man inga begränsningar så..). Sitter och äter den nu. Har fått i mig hälften och nu börjar det gå tungt. Men jag antar att det blir så om man inte äter så mycket. Stoppade i mig en finncrisp med ost och några jordgubbar igår, förutom frukosten och några koppar te/kaffe med mjölk.

 

 

- Det skulle kunna vara löjligt kanske - att kalla en dag, då man ändå äter frukost och en liten fika, för fasta. Men man ser det som så att man under 36 timmar (från sista måltiden på kvällen, till frukosten nästnästa dag) bara äter max 600 kcal. Sömnen räknas liksom också in på något sätt - framförallt den andra (som var inatt liksom).

 

Sen kan man lägga på dryga två timmars träning igår för mig också, som ju gör att jag gör av med mer energi än normalt. Yoga (kämpade som sjutton med mina igenstängda höfter..ujuj), 30 minuters jogg på löpbandet och drygt en halvtimmes bålstyrka med lite avslutande stretch.

 

Okeej - i med kaffe och sen får man försöka starta upp denna dagen också.

Jomen goddag eller! Känner mig väldigt produktiv idag på något sätt. Förmodligen för att det är lördag och jag är stentung i huvudet - och har trots det hunnit med en långlöprunda, kontraktsskrivning (lägenhet i Bagarmossen juli-augusti åtminstone, den i sjöstaden blev det inge mää), fika, vaccin mot TBE (första sprutan dårå), hundpromenix och några timmars slapp i soffan på det. Jaa, ganska bra för att vara lördag tycker jag.

 

 

Stockholm har senaste veckorna exploderat i sommarvärme och en annan går runt och svettas konstant. Jaja, vem bryr sig. Det jobbiga är att pollenet verkar vara som en osynlig vägg ute och jag, som sagt, sover klubbad och har svårt att vakna. Nässprayen vet jag inte hur länge jag tagit nu.. FÖR länge. Skit. Ska jag någonsin kunna andas normalt igen? Eller är det inte pollen? Är det just för att jag tagit nässpray så länge - och för att jag helt enkelt är extra trött nu bara.. Jobbar ju 75 % nu och försöker samtidigt hålla igång med träning och hund och allt - och har alltså mer att göra än jag haft på ett bra tag. Vem vet liksom.

 

 

Har denna senaste vecka hunnit med löpband+styrketräningspass, yoga, balans, skogsstigjogg med Leia, jogg med finingarna efter ett stenhårt body pumppass (ja, det bästa pumppasset jag varit på - man kan lägga på bra mycket mer med vikt, vilket gör att det blir bättre styrketräning och inte denna konstiga uthållighet liksom) och så en 15-kilometare idag. Ville komma upp i 20 km men jag hade tight om tid - och skulle ärligt talat inte klarat det heller. Det kommer! Snart! Har liksom gjort en typ tvåtimmarslista med bra musik som ska användas till det o allt.. Siktar på köra lite styrka (framförallt bål) imorgon innan gamla vanliga söndagsyogan också.

 

HeHej. Sämst uppdaterat av mig nu. Men orkar ju int. Orkar inte med något alls känns det som. Förutom att försöka hinna med allt vardagsbestyr och träna och jobba. Och stresstänka på att en snart inte har en bostad igen. Och stresstänka på att en inte har ett fast jobb eller är klar med skolan. Stresstänka på att en kanske inte ens vill vara klar med skolan för vad händer då. Och stresstänka på att livet är sjukt när en ska vara borta och jobba så jäklarns mycket och om en hade haft barn så hade en kanske inte hunnit med något annat än jobb och barn. Hinner ju knappt ta hand om mig själv som det är nu.. /mvh egot. Och stresstänka att snart är en 30 och vips så är man död. Helsjukt alltså.

 

 

Men bortsett från det är det rätt bra nu kan jag tycka. Har skoj på jobbet (fast ändå lite stressande att jag bara jobbar behovsbaserat nu) och träningen är kul och allt är så jäklarns fint ute och överlever gör en ju trots att allt känns hopplöst och blir allt bättre på yoga (tack vare en rackarns duktig amerikanska som leder det hela - och tack vare balancepassen också..) och sådära.. Och bara grejen att det finns så mycket fina och vettiga människor i världen liksom - som står upp mor rötäggen som tyvärr också finns. Som orkar liksom. Wow.

 

Och idag har vi varit och kollat på en lägenhet också där vi med största sannolikhet kommer att bo sommarn ut i alla fall. Och så var jag på ett superbt yogapass tidigare idag, följt av det där intervallpasset jag skrev om sist - som kanske inte blev så spektakulärt som jag tänkt; ..dryga 7 km på 40 min med 6 -7 stycken 30-sekunders spurter i under de 3-4 mittersta kilometerna. Med en av historiens bästa skivor i öronen (Räserbajs-Noppriga tights och moonboots OBS! om ni lyssnar på den, glöm inte de "gömda" låtarna efter Kulturfabriken. Och OBS igen! Dia Psalmas äldre skivor ligger äntligen ute på Spotify!) gick det bättre än det gjort annars tror jag - för ärligt talat tog yogapasset innan musten ur mig. Sjuka ben/knäöppnare som gjorde att jag fortfarande är alldeles slut i vaderna.. - Det började dock spöregna i alla fall och min vindjacka skyddade inte mobilen min alls, så efter ett tag började musiken haka upp sig. Så då vände jag hemåt - 3 km mer eller mindre liksom.. kändes mer värt att rädda telefonen.

 

Så. trött. Så. trött.

 

Det blir rätt lite sömn nu.. Och magen har inte varit glad denna vecka heller.. (=näringsbrist).. Får liksom inte till det med att somna i tid. Men måste ju ändå gå upp liksom. Jobbat hela veckan (visserligen deltid, men ändå) och med en heldag introduktion idag (sån där företagsinfo-dag), plus att ena chefshalvan ringde och frågade om jag och herr R kunde jobba övertid idag. Jomenvisst liksom.. säger hon som efter en lång tids inkomsttorka suktar efter slantar i börsen igen. Råkade överkonsumera kaffe och rände omkring som en speedad kanin. Hoppas jag inte rörde ihop ordrar och paket bara. Kom hem 19.30 och tänkte att idag måste jag träna något i alla fall, då jag inte gjort något sedan styrka och balance i måndags. Har man kort om tid är en 5-kilometare det bästa tycker jag. Så ja, en sväng runt sicklasjön blev det, prick 5 km totalt.

 

 

Tyckte som vanligt att oj vad snabbt det går.. Och blir besviken när jag sen kollar resultatet.. Nåväl. Kan ju inte förvänta mig underverk när jag är zombie och inte hinner träna ordentligt heller.. Jag kan ju se det såhär;

för ungefär ett år sedan sprang jag vårruset i Karlstad på 27.15 - och den tiden slog jag ju idag! Och då på en mer kuperad bana idag, jämfört med en sjukt enkel och platt bana då -> måste ju försöka se något positivt.. Planen närmast är ett intervallpass i helgen - kanske 2 km uppvärmning, sen snabba korta intervaller på 30 sek + 1 min och 30 sek vila i 5-6 km, och sen lugn jogg 2-3 km. Det blir en bra intervallöppning tror jag.. är ju inte så bra på långa intervaller, såatte.. börjar lite lätt istället.

 

Imorgon är det fredag! Jobbar från 14 så lite gym och matshopping har jag tänkt hinna med på förmiddagen..?

Har denna vecka, och även förra, gått neråt rejält i pigghet och prestation - antar att det tar ett tag att ställa om när en börjar jobba, och så har det blivit allt mindre sömn ju längre denna vecka lidit. Jag har lite halvt tvingat mig att köra lite träning ändå sedan backintervallerna i söndags.. Två joggrundor på 5 km - en innan frukost och en efter jobb på kväll - båda på tider över 25 minuter.......................Och ett välbehövligt body balance-pass har det blivit. [Förutom alla hundpromenader såklart - det blir ett antal kilometer om dagen, men räknar inte det eftersom det liksom hör till vardagsmotionen.] Och inför träningarna har jag nästan haft den där ångesten en hade förr i tiden när träning sågs som ett nödvändigt//onödigt ont.. Men den försvann snabbt när jag väl var där - hipphurra.

 

 

Och ja, lördag då, och lite mer tid att lägga på sånt som träning - så vad passar inte bättre än ett distanspass? Samtidigt har jag pga. jobb inte heller kunnat fasta så som vi kört tidigare heller. Bara onsdagsfasta har hunnits med - så lördagen var tänkt att vigas till det också.. Känns liksom inte som att fasta och långlöppass går ihop, men jag tänkte att jag ju kan testa;

 

Hällde ändå i mig rejält med vatten, en resorb sport och en kopp kaffe med gräddmjölk. Hade - självklart - för mycket kläder på mig så jag svettades väl ut det mesta och lite till, men framåt gick det! Kändes som när jag åt mer strikt lchf faktiskt.. Sådär som att en kan hålla på länge länge, men inte göra några spurter eller öka.. Antar därför att energin gick på fett kanske? eftersom jag redan varit vaken 3-4 timmar innan jag stack ut så bör en väl ha förbränt mycket av de primära energiförråden (glykogenet)..

 

Tack vare min superba gps så missades en bit av sträckan jag sprang (sprang samma 15 km-sträcka som två gånger tidigare) så jag blev lite fundersam när det stod 11,3 km på 1 timme och 28 minuter.. Appen ändrade det till 1 timme och 7 minuter senare, men ja, totalt alltså drygt 15 km på 1 timme och 28 minuter. Är nöjd och tänker att mitt lilla experiment funkade rätt bra. Höll liksom äntligen jämnt tempo. Men mådde lite sådär efteråt så jag åt äpple och vaniljkesella och nu är det väl lika bra att fortsätta. Å..Får se hur det blir med den där fastan framöver.... - Nu dammsugning, fortsätta tvätta, lite serier på datorn (och sneglar lite mot hockeyn också..) och senare lite fest? Orkar jag? Tveksamt.

Sista morgonen i Hoffan blev längsta sovmorgonen denna lilla "semester", följt av film i sängen, lite lyxigare och större frukost (för mig i alla fall) och sedan lite backintervaller i min älskade (halvt nedhuggna) barriga skog.

 

 

Inte så lite övermätt (igår kväll var jag på grill, öl och snacks, hos bästis & co och åt mig määtt :)) en dryg timme efter frukost joggade jag iväg runt Storfly.. Stannade på vägen vid branta backen - den som går typ upp mot det där elhuset för er som vet - för lite backintervaller. Körde totalt 5 gånger uppför den stora backen och 5 upp på en mindre, flackare (den hitåt i bild) emellan. Efter tredje omgången började det spöregna och hagla.. Härlig känsla på en överkokande jag - men blev lite stressad över mobilen som låg i min tunna lilla vindjacka.. Fick gömma dem under granris.. Totalt en timme med 6 km jogg utöver backintervallerna. Fintdejö.

 

Gomorronrå. Har redan fått till det där springet jag skrev igår att det var dags att göra - en runda typ direkt efter att jag klivit upp..... Eftersom jag körde 45 min-body pump och också joggade lite på löpbandet igår så är kroppen sjukligt stel. Det, plus faktumet att jag nyss gått upp, och alla galna "sport"cyklister som cyklar till jobbet här (har alltså nästan krockat måånga gånger nu.. eller rättare sagt, de har nästan kört in i mig för att de verkar anta att jag inte kommer flytta mig en millimeter i sidled) - gjorde att det var mest jobbigt. Men när jag kom ut på spångarna här i sjöstan gick det bättre. Bästa underlaget att röra sig över! Å, längtar till fjällen nu.... - 5 km på nånting mellan 25 och 30 minuter blev det, och jag är nöööööööjd.

 

 

Har hunnit duscha, smörja mig (skitjobbigt ju), gått ut med Leia och ätit frukost; ägg och "krämig yoghurt" med lite grädde i, och så honungsmelon, ett par dadlar, kokos, linfrö och valnöt. Nu: kaffe och plugg. Senare: städning, tvättning - ooooch: Hoooofors. Harebra!

 

I helgen har vi som sagt haft finbesök i form av syster och Mange. Brunch, klättring, shopping, indisk restaurang, boule och sånt har vi pysslat med under dessa två dagar - och det har varit riiktigt bra.

 

 

Klättringen var helt klart höjdpunken - för mig, och förmodligen för de andra också. Bror och Anna klättrar ju och får instruera/säkra och så, så vi var liksom i följe med dem. Vi åkte till klättercentret på Telefonplan på lördagsdagen och klättrade i några timmar. Riktigt stort klättercenter så det var aldrig någon väntetid på väggarna. Vi andra fyra turades om att klättra med Anna och brorsan som säkrade/höll koll typ..

 

 

Det var svinkul! Och gjorde jätteont ibland (dum idé att styrketräna i fredags..) i fingrar och underarmar/biceps. Inte så lätt att använda armar och ben på rätt sätt i början - avlastning/styrka som bör vara på/komma från benen hamnade lätt som en spänning i armar - men det var faktiskt lätt att ignorera pga. peppen/adrenalinet. Jag har aldrig klättrat förut (ja, förutom på typ testväggar och lekplatser ni vet..) men har alltid varit klätterapa ute i naturen (en favvogrej när man var liten var ju att hitta skitbra klätterträd) så det var ju inte något helt obekant man utförde.

 

Igår var jag såå pepp på att sticka ut på en långrunda; var på ett skitkul combat-pass och tänkte ändå bara  på "den där rundan jag ska ta imorgon". Idag mot kvällningen var jag inte så pepp mer... MEN solen bröt ju fram så ja, jag var väl tvungen. Skitjobbigt vare  till en början - men jag tyckte jag var så duktig att hålla nere tempot. Tydligen gick det snabbare än jag tänkt mig och trodde.. igen. Behöver visst någon med mig som håller ner tempot, eller något annat hjäpmedel.. Men "rekord" i alla fall. Ingen rolig tur dock - och NU är det skärpning. Backträning nästa! .. . Firade ändå med en cola i alla fall - går inte att dricka annat efter en längre löprunda - precis som vid bakfylla faktiskt.

 

 

 

Blev lite småsugen på öl vid en brasa under springet, men vi skippade sånt idag (blir väl mer av det i och med finbesök i helgen) och har planterat röven i soffan istället. En Leila-mockaruta (fast strösseltestet var lite fail - godare med kokos), någon karamell och en film (The Impossible), som slet sönder hjärtat på en lite halvt, fick det bli. Nu sitter vi och drar upp humorn med lite med Baksmällan på i bakgrunden. Vilken jäkla sjuk film.

 

 

Nämen fy vilken seeeeg jäkla helg. Spontant känns det så i alla fall. Fast tänker jag efter så har jag ju ändå fått till ett par fina träningspass, soliga hundpromenader, restaurangbesök i form av en stor jäkla fin grillad köttbit med tillbehör, kakbak mm. Men emellan det jag gjort har jag mest suttit, och det är väl därför det känts så förbaskat segt. Glott ikapp på en serie, sett film - och sådär.

 

 

Har lääst en del också och har "bara" några sidor kvar i Kristin Lavransdotter nu också. Haha. Herreguu. Började läsa boken i november!!.. Försvarar mig med att: 1. bokjäkeln är en kloss på nära 900 sidor, 2. jag har i princip bara läst några minuter innan jag somnat på kvällarna, 3. har läst ut flera böcker på sidan om under tiden. - Men ja, jag känner så himla mycket känslor för denna otroligt finafina historia. Har väl under denna långa lästid växt halvt ihop med den och känner en jäkla separationsångest nu (var tvungen att gå tillbaka till början bara för att få återuppleva kapitlen när Kristin träffar Erlend igen <3).. - men det är också för att den är uppbyggd på så sätt. Den handlar ju om Kristins liv från början till slut (?) och den är skriven så att man är med i alla skiftningar i stämningen samtidigt som den lämnar utrymme till att bygga upp mycket själv. Å, jag liksom får en längtan till att leva på det sättet.. på 1300-talet. Enkelt, men stort. - Ja, det gäller ju att man måste födas in till en bra familj/ätt då ocksårå men..

 

Näe, måste fortsätta - har väl en 40 sidor kvar.

 

Aaaaahrrh. Har fortfarande den där jäkla träningsvärken kvar. En sak jag avskyr är träningsvärk. Framförallt i baksida axlar, sidomag/skuldermusklerna (vingarna?), triceps och biceps. Har nu en sjuklig värk i tre av dessa. Plus rumpa och baksida lår. Börjar ångra mig att jag ska träna upp styrkan min, orkar inte med detta, blir ju galen.

 

Planen var att testa två halvtimmesgrupppass idag - och hade verkligen sett fram emot det - men pallar inte med värkkroppen. Så jag tar min andra fastedag idag istället, vilken jag från början tänkte ta imorgon.. Och så kanske jag kan "bränna av" (..hihi........) ett gympass imorrn em/kväll? Mycket folk (vilket jag gärna undviker när det gäller gym) kan det väl inte vara på en lördagskvällning? - Ben, bröst och biceps kanske? Kollar med PT:n när han kommer hem.

 

Annars försöker jag göra plugg. Går sådär. Tänker på godis. Karamellkungens lösgodis tänker jag på just nu. Och croissanter. Ja, typ såhär:

 

Sitter i soffan med en snarkande vovve lindad runt/bakom mig, som ett litet lågt ryggstöd. Faktiskt lite lindring i denna sjukliga träningsvärk som infunnit sig - vad är det som händer liksom? Jag tyckte att träningen igår var rätt lindrig, men kanske byggde det på löprundan i förrgår som ju, förutom i nya skor, gjordes på en dag med ett relativt lågt matintag.

 

Körde i alla fall en liten uppvärmning på löpbandet ett par kilometer innan det premiärades på gymmet. Jag är ju inte ovan att gymma, men har nog aldrig varit och kört ren gymträning själv någon gång förutom när jag gick på sjukgymnastgymmet för x antal år sen (med min pajja ländrygg - och självklart utnyttjade jag ju detta då och körde hela resten av kroppen också..) - har alltid haft någon med mig när jag tänker efter, konstigt nog.

 

Höll det relativt kort i alla fall (måste konsultera lite med "min egna PT" för bra upplägg sen) men det blev: latsdrag, rodd (antar att det heter så, trots att det inte är roddmaskin, utan i dragapparat?), hantellyft åt sidan och smal axelpress med hantlar med armbågar framåt - typ. 10-12 x 3 på alla. Och sen ett Body Balance-pass på 60 min. Älskar dessa pass som balans och yoga, där man får stretcha, träna uthållighet och balans och en helt annan styrka, och det bästa av allt: avslappning i slutet - allt samtidigt. Idag blir enda fysiska aktiviteten hundpromenader och storstädning.

 

Fick för övrigt en superfin blomma av älsklingen förra veckan, som jag dock inte alls vet vad den är - och därav inte heller vet hur jag ska sköta. Någon som känner igen den? Berätta i så fall!

 

Kom nyligen hem, från första löprundan sedan i torsdags, - i nya skor. Tänkte att efter 2 års användning (1 år på diverse inomhusträning och 1 år ffa utomhuslöpning) och ett rätt säckigt och trött uttryck från de gamla var det dags. Köpte dock samma märke/modell (bekväm som man är) bara några årsmodeller nyare; Asics Kayano 18. 19 är årets kayanomodell, men en annan är ekonomisk såatte.. Även därför jag "valde" en rätt ugly sko också - finns ju betydligt snyggare bland årets design, men vem bryr sig, egentligen. Lite tråkigt dock när jag nu i efterhand sett att hos nr 19 har "klackfallhöjden", eller vad man ska kallart, sänkts från 12 mm till 10 mm. Hade varit intressant att testa, även om jag inte springer så: dvs. att jag landar på framförallt framfoten. Å andra sidan är det svårt att ens göra det i de klassiska 12 mm:arna så..... Nästa gång.

 

Vet inte vad som hänt med kartan? Formen på rundan ser rätt ut men vid 8 km kom jag ut i Björkhagen..

Dagens pass landade på dryga 11 km och dryga timmen i tid. Det gick tungt nästan hela vägen, förutom de sista 2-3 kilometrarna. Varför är det så varje gång? Det är ju uppåtlut halva rundan, för att bli ett bekvämare och lagom nedåtlut hemåt, men är det därför? Känner mig otroligt risig de första 7-8 kilometrarna liksom. Får nog köra ett intervallpass/backpass snart för att väcka denna löptrötta kropp..

 

Skorna var som väntat väldigt "studsiga" jämfört med de gamla. De smet åt rätt mycket kring fötterna och jag fick lite avdomningar så jag fick knyta upp lite. Men antar att de går ut sig rätt snart, för annars var det perrfekta. Så jäkla skönt att kunna köpa helt nya skor, jogga 11 km och ändå inte ha skavsår eller något sånt ju.

 

Är för övrigt huuuungrig. Jag och Björn har senaste veckorna kört 5/2-fasta; alltså ät som vanligt 5 dagar och "fasta" (400-600 kcal) 2 dagar, och idag är första gången jag testar att träna en sån dag. - Tänkte berätta mer om det, och varför, sen!

Godmorgonrå. Däckade av rätt snabbt igår kväll, men vaknade vid fyra av att grannen riktat en superstark (tänd) strålkastarlampa in genom vårt fönster.............. Fick hänga upp filt för fönstret............ Vet inte varför men jag har sett flera stycken här i storstan som gör så. Tänder lampan och riktar den ut genom fönstret? Kanske det inte bara är här. Verkar bra onödigt. - Vaknade igen klockan 6.40 och kunde inte somna om trots trött (och lördag..). Är det åldern eller?

 

Köpte i alla fall svingoda fikon igår. Kladdiga och bra. Icas ekologiska i påse. Mmmm. Skivade på en på frukostyoghurten vilket blev svinbra. Godmorgon ba!

 

 Ja, har man mål, så bör man ju veta var man börjar.. För att veta hur långt man ska gå.

 

Min vikt känns rätt obetydlig, men man kan säga såhär: min bekvämvikt är 2-3 kilo lägre än vad jag ligger på nu. Att jag valt att försöka komma ner 5 kilo istället beror på pendlandet som ibland sker hos tjejer (hormoner..). Jag kan gå upp/ner 1-2 kilo på bara ett dygn - förmodligen mest pga vatten, men också när jag får en frossardag/period (som ju också drar vattnet till en). För att få en liten buffert för denna variation tänker jag att 5 kilo är bra.

 

Löpningen då. Just nu ser mina snabbaste tider ut som så: 5 km på 24.30 (uträknat från detta - har inget exakt) - och 10 km på 54.37 från midnattsloppet sist. Tror att jag får det tufft här. Minus 2 minuter minst på 5 km och närmare 5 minuter på 10 km - och det från mina snabbaste........

 

Mitt längsta löppass just nu ligger nu på 15 km. Bekvämdistansen är ju på 12-13 km, så för att komma upp till 20 km kommer krävas en del. Jag tror dock att detta kommer att bli det enklaste målet att nå.

 

Styrka/övrig träning har hittills de senaste månaderna legat på ca 1 styrkepass i veckan och 1-2 yogapass eller annat, i veckan. Mjo - här får jag defenitivt jobba på lite.. Tidsplanering kommer att krävas.

 

Jag har märkt att jag gör större framsteg när jag tränar mindre och lägger in bra vila. Ovanstående ger ju inte mycket tid till vila. Men samtidigt kan man ju ha perioder med mer träning, och sen gå ner igen för att låta kroppen byggas upp. Mer om hur sen.

 

Det jag tänker och tror är viktigt med mål är att de är rimliga, enkla, tydliga och uppnåeliga. Tidigare har jag kanske inte riktigt nått dit jag tänkt, men då har jag haft luddiga gränser, ungefärliga mål och så. Då är det liksom lätt att man tänjer/skjuter på dem, eller kanske helt enkelt struntar i dem.

Jag har ju några mål för min träning (och i förlängningen kanske också min "fysik"), så att jag har något att jobba mot. Till och med slutet av augusti 2013 har jag tänkt att;

 

5 km på under 22,5 minuter. 4.30/45-minuterstempo kan bli förbaskat svårt.............................

10 km på under 50 minuter. Midnattsloppet (om inte tidigare <-- hoppas) blir avgörandet tror jag.

 

Komma ner 5 kg i vikt. För löpningens skull. Det kanske inte är speciellt mycket, men rätt avgörande när man springer. Och rätt svårt för mig som inte är överviktig, plus älskar mat och att äta (ner i vikt=mindre kalorier in än vad som används - finns inget annat ju).

 

Bli starkare och uthålligare. - Ja, här kom luddigheten igen. Men såhär: Mina längsta löppass ska upp till 20 km. Och: har skaffat träningskort på ett ställe där jag förutom några trevliga gruppträningspass ska styrketräna lite, förmodligen 2-split annars hinner jag aldrig. Möjligen 3-split, och i så fall något av passen i ansutning till lättare gruppass.

 

HUR jag ska göra/gör det - och varifrån jag ens startar kommer jag att notera här såklart.

Jomen visst blev det det! Efter att ha chillat imorse till Wreck-it ralph och ätit en del till (hungrig vare ja) så tvingade jag mig utt. Det kändes/gick tungt hela jäkla vägen, och extremt ojämnt; någon km på 5 min, och någon på 7! - förutom de kanske tre sista kilometrarna för då var jag peppad på att klara 15 km och att komma hem till en varm dusch. Regnet var borta men jag hade klätt mig för varmt vilket gjorde att jag svettades alldeles för mycket för en långrunda och blev kall efter halva. Rekommenderas alltså inte för mycket kläder - för min del kan det gå lite segare när jag är för varm faktiskt. Men det är trixigt i vissa väder det där, att få till lagom mycket, för vem vill frysa? Avskyr det..

 

 

Var ute 1,5 timmar och kom strax över 15 km. Hurra. Var länge sen det.. även om jag fått till nästan 14 för någon månad sen. Vill ju gärna komma upp i, och lägga mina längsta pass på runt 20 km såatte. Snart så.. ? Inga problem i övrigt, knäet mitt "sköter sig" (tack för det mitt fina knä), men känner lite spänningar i båda knäna i nedförsbackar. Kanske inte så konstigt.

 

 

Fyllde på med en sån där prottedrink igen - men denna var inte så kul.. Trodde aldrig jag skulle kunna tycka det, men den var för gräddig. öööscchh.

 

 

Har för övrigt anmält mig till Midnattsloppet äntligen! Alldeles för sent dock, hamnade i startgrupp 3D!............. Mitt mål är ju att komma in under 50 min i år; Första året blev det under 60, förra året under 55 och ja.. Men hur ska jag klara det när jag är i en startgrupp för 50-55 min - och jag förra året blev sinkad av en hel del människor - och då var i 2C? Buhu. Nåväl, ställa mig längst fram och plöja är planen då kryssa bevisligen är för jobbigt.....

 

Förutom tjejvättern och midnattsloppet vill jag gäääärna också göra vansbro tjejsim (så hela tjejklassikern blir gjord) och hela lidingöloppet. Är rätt pank och anmälnningar bör väl göras snarast (speciellt till lidingöloppet) så om någon/några vill ge mig en tidig födelsedagspresent; tveka inte!! ;) - Men säg till så jag inte gör det själv................. I övrigt i år är kanske vårruset och typ tjejmilen av visst intresse.. Men då skulle det nog bara vara med sällskap.